Webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV) uppdaterades den 16 maj 2012 kl 17.00.

Text och foto där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog.

 

Svenska lagmästarna
i schack, Team Viking,
firade med guldfest

Årets SM-segrare i schack blev schackklubben Team Viking från Sollentuna och Täby. Mästerskapstiteln firades med en segerfest fredagen den 11 maj. På fotot ses åtta av lagets spelare iklädda guldhatt. Från vänster Rauan Sagit, Inna Agrest, Anders Pettersson, Peter Bergström, Evgenij Agrest, Svetlana Agrest, Dan Cramling och Pontus Carlsson. Se hela reportaget om segerfesten och lag-SM i Täby Allehanda nummer 144 med utgivningsdag den 14 juni 2012.

 

Europas ekonomi och tillväxt i fokus då Reinfeldt och Van Rompuy möttes i Stockholm

EU-ordföranden Herman Van Rompuy och statsminister Fredrik Reinfeldt höll en presskonferens efter överläggningen i Rosenbad i Stockholm den 5 maj. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.

Den 4 maj möttes statsminister Fredrik Reinfeldt och Europeiska Rådets ordförande Herman Van Rompuy i Stockholm. Det ekonomiska läget i Europa och i Euroländerna var huvudtemat för mötet.

Vidare diskuterades strategin för tillväxt samt ramverket för EU:s kommande sjuårsbudget. Det var tredje gången som Van Rompuy besökte Stockholm som EU-ordförande.

Informellt EU-toppmöte i maj/juni

Vid den efterföljande presskonferensen avslöjade Van Rompuy att han avser att kalla till ett extra, informellt, toppmöte i månadsskiftet maj/juni för att diskutera hur EU ska kunna skapa tillväxt och jobb. Detta möte ska förbereda det sedan tidigare planerade toppmötet i slutet av juni, där man ska fatta besluten.

Van Rompuy sa vidare att arbetet med att motverka den ekonomiska krisen går framåt och att reformer i de hårdast drabbade länderna nu kommer på plats.

Fredrik Reinfeldt framhöll att från svensk sida vill vi se en bättre fungerande inre marknad. Den växande tjänstesektorn måste få en starkare ställning på EU:s inre marknad, vilket skulle påverka EU:s samlade BNP positivt.

Han pekade även på att EU:s samlade ekonomi skulle gynnas av frihandelsavtal med regioner med snabbt växande ekonomier och nämnde här Sydkorea som ett exempel.

Förnyat mandat för Van Rompuy

Den tidigare belgiske premiärministern Herman Van Rompuy är sedan den 1 december 2009 EU:s förste permanente ordförande. Han utsågs under Sveriges ordförandeperiod.

Den 1 mars i år omvaldes Van Rompuy av EU-ländernas stats- och regeringschefer för en ny 2,5-årig mandatperiod och han sitter kvar på sin post till och med november 2014.

Som ordförande leder han bl a EU:s toppmöten. Avsikten med det fasta ordförandeskapet är att effektivisera arbetet och att säkerställa kontinuiteten så att EU:s arbete blir mer sammanhållet och långsiktigt.

Ekonom och beundrare av Tranströmer

Van Rompuy, själv ekonom, hann med att hålla ett anförande på Stockholms Handelshögskola. Han redogjorde där för EU:s historiska utveckling, dagens ekonomiska situation och utmaningar för EU och dess medlemsländer.

– Vårt gemensamma krisarbete i EU, sa Van Rompuy bland annat, har haft tre mål: Att stoppa krisen, att förhindra nya kriser och att lägga grunden för framtida tillväxt och arbetstillfällen.

Van Rompuy, som visade sig vara en god Sverigekännare, talade berömmande om Sveriges insatser under den senaste krisperioden men också om Dag Hammarskjöld, Ingmar Bergman och Tomas Tranströmer.

Van Rompuy, som själv skriver dikter på den japanske versformen haiku, travesterade Tranströmer, genom att ersätta ordet human med European, då han slutade sitt anförande med orden: ”Do not be ashamed European, be proud!”.

Jan-Erik Lidström
2012-05-05

 

Vox Pacis sätter upp
Sofokles ”Antigone”
som ungdomsmusikal
i Skärholmen

Efter 2500 år dyker den grekiske dramatikern Sofokles drama Antigone upp i en ny tappning i Skärholmen. Antigone är enligt den grekiska mytologin dotter till kung Oidipus av Thebe och hans maka Iokaste.

I denna nyskrivna ungdomsmusikal möter Antigone rappare, hiphoppare och andevarelser. Ett lik förs i hemlighet till Skärholmen. En kamp mellan ont och gott, liv och död utspelas i närheten av Kungens Kurva. Ett klassiskt grekiskt drama har fått en ny form och har alltså förflyttats till en av Stockholms söderförorter.

Föreställningar under maj i Bredängsskolan

– Antigone gestaltar konflikten mellan den enskilda människans mod och kamp mot ett patriarkalt, auktoritärt samhällssystem. Ett evigt tema, som har fått en ny aktualitet genom den ”arabiska våren”. I en nytolkning och bearbetning av Sofokles antika tragedi placerar vi Antigone i nutid och i Skärholmen, förklarar Vox Pacis konstnärliga ledare Gunilla Nordlund.

Tillsammans utgör ensemblen på scen 24 personer. De kommer från 12 olika kulturer och är mellan 16 och 63 år gamla. Det är skådespelare, sångare, hiphoppare, rappare och musiker.

Den klassiska körens roll som sanningssägare övertas i Vox Pacis version av unga Skärholmsrappare och körmedlemmar från Bredängs Kulturskola. Gunilla Nordlund svarar för regi och manus. Jonas Dominique och Gunnel Mauritzson och tre rappare från Skärholmen har skapat den nyskrivna musiken.

Tio föreställningar spelas i Bredängsskolans aula under maj månad.

År 2011 fick föreningen Vox Pacis bidrag från Allmänna Arvsfonden, Statens Musikverk och Kulturbryggan m fl och hade därmed ekonomiska förutsättningar för att vidareutveckla idén om att skapa och framföra en ungdomsmusikal i Skärholmen.

Kort om Vox Pacis

”Vox Pacis – Fredens röst” är en religiöst och politiskt obunden ideell förening, som har säte i Stockholm. Föreningen grundades 2006 och har till syfte att arbeta för fred och försoning. Det ska ske genom musikaliska och konstnärliga uttrycksformer nationellt och internationellt och genom att sprida och främja intresset för kulturella och andliga möten för samförstånd och dialog mellan människor av olika trosuppfattningar och kulturer.

Jan-Erik Lidström
2012-05-03

 

Miljökonferensen
Stockholm+40 sänder
budskapet ”Call for Action”
till FN-konferensen Rio+20

Vid den avslutande ceremonin överlämnade miljöminister Lena Ek och biståndsminister Gunilla Carlsson "the Stockholm Call for Action" till Brasiliens vice miljöminister Francisco Gaetani och generalsekreteraren för Rio+20 Sha Zukang. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.

 

Den 23 till 25 april 2012 stod den svenska regeringen som värd för den internationella miljökonferensen Stockholm+40 - Partnership Forum for Sustainable Development. Konferensen arrangerades till minne av FN:s första globala konferens om den mänskliga miljön, vilken hölls i Stockholm för 40 år sedan, 1972. Konferensen utgjorde samtidigt ett sista informellt ministermöte inför FN:s konferens Rio+20 om hållbar utveckling i Rio de Janeiro i Brasilien den 20-22 juni.

Konferensens två första dagar genomfördes i Münchenbryggeriet medan avslutningsdagen hölls med ett mindre antal deltagare, ministrar och speciellt inbjudna gäster, i Gamla Riksdagshuset. Konferensen koncentrerades till tre huvudteman: hållbara innovationer, hållbar produktion och hållbara livsstilar. Temana behandlades i öppna seminarier och paneldebatter.

Deltagare och uppläggning

Konferensen samlade över 600 deltagare från 72 olika länder. Bland deltagarna fanns ett 40-tal ministrar, representanter från olika FN-organ och EU, från den offentliga och kommunala sektorn, från näringsliv och den akademiska världen samt från olika internationella och nationella organisationer.

Ett 50-tal ungdomar, d v s under 30 år, fanns bland deltagarna. Från svensk sida hade man medvetet arbetat på att få med många ungdomar till konferensen, något som de deltagande länderna hörsammat.

Från den svenska regeringen medverkade miljöminister Lena Ek och biståndsminister Gunilla Carlsson, vilka hade ett huvudansvar för konferensens genomförande, vidare statsminister Fredrik Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling, konsumentminister Birgitta Ohlsson samt IT- och energiminister Anna-Karin Hatt. Lena Ek och Gunilla Carlsson var flitigt i elden som inledningstalare och i olika paneldebatter och diskussioner. Konferensen invigdes av kung Carl XVI Gustaf, som också övervarade avslutningsdagen.

En av de stora profilerna under Stockholm+40 var kanadensaren Maurice Strong, 83 år, som var generalsekreterare under Stockholmskonferensen 1972 och den förste generalsekreteraren för FN:s miljöprogram UNEP och alltjämt aktiv, engagerad och drivande i miljöfrågor. Han erinrade bl a om att Stockholm var den första FN-konferens som Kina deltog i. Han framhöll att vi inte lider brist på idéer men på vilja att ta politiska beslut och att genomföra dem.

Bakgrund och målsättning

År 1972 hölls FN:s konferens om den mänskliga miljön i Stockholm. Det var det första stora globala miljömötet i FN:s regi och det var då, som man på allvar började talade om hållbar utveckling. Den var inledningen till återkommande konferenser, vilka hållits vart tionde år, i Nairobi 1982, i Rio de Janeiro 1992 och i Johannesburg 2002.

Vid mötet 1992 i Ro de Janeiro antogs handlingsprogrammet Agenda 21 och principen om att all utveckling ska vara hållbar. Vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002 i Johannesburg antogs en politisk deklaration och en genomförandeplan för hållbar utveckling.

Syftet med årets miljökonferens i Stockholm var att samla aktörer från det internationella samfundet till en dialog om hållbar utveckling och dess utmaningar och att etablera ett partnerskap inför FN:s miljökonferens Rio+20. Temat i Rio är grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

Städerna måste visa vägen

Från år 2007 bor över hälften av jordens befolkning i städer och stadsbefolkningen ökar nu successivt i jämförelse med landsbygden. Det var därför naturligt att konferensen fokuserade på städernas roll i miljöansträngningarna. Städerna bör agera föregångare i arbetet för hållbar utveckling.

Företrädare för sex städer med helt olika förutsättningar, men med många gemensamma utmaningar, möttes i en paneldebatt den andra konferensdagen. Det var borgmästare (motsvarande) från Machakos (Kenya), Hamburg, Hongkong, Palu (Indonesien) samt från Botkyrka, Katarina Berggren, och Stockholm, Sten Nordin.

Den senare fick tillfälle att berätta om utvecklingen av Hammarby Sjöstad, som han menade var ett framgångsrikt projekt, där staden, företag och forskare tillsammans uppnått ett lyckat resultat. En process som vi i Stockholm kan använda vid planering av nya områden.

Svensk-kinesiskt miljösamarbete

Den avslutande konferensdagen, då ett mindre antal deltagare möttes i Gamla Riksdagshuset, svarade riksdagens talman Per Westerberg, statsminister Fredrik Reinfeldt och Kinas premiärminister Wen Jiabao för inledningsanförandena.

Wen Jiabao, som är den förste kinesiske premiärminister som besökt Sverige på 28 år, sa att eftersom vi bara har en värld så måste vi vara uppfinningsrika, då det gäller att skapa nya idéer och vi måste samarbeta i praktisk handling. Kina kommer aldrig att låta tillväxt ske på bekostnad av miljö och social utveckling, påpekade Wen Jiabao vidare.

Han betonade samtidigt att miljökrav och politik för en hållbar utveckling måste utformas också på tillväxt- och utvecklingsländernas villkor, inte bara utifrån industriländernas förutsättningar.

Den kinesiske premiärministern beskrev de nordiska länderna som de som slår an takten för hållbar utveckling i världen och för växelspel och samverkan mellan människan och naturen. I anslutning till konferensen tecknade Sverige och Kina ett samförståndsavtal för miljösamarbete.

Syftet med avtalet är att främja samarbete mellan de båda länderna inom miljöskydd och hållbar utveckling. Wen Jiabao sa att han var övertygad om att samarbetet mellan Kina och Sverige kommer att fördjupas.

Call for action – budskap till Rio

Ett återkommande uttalande under mötet var det som Maurice Strong slog fast redan i sitt inledningstal: Det saknas inte idéer om hållbar utveckling, vad som saknas är politiska beslut i världens länder för att driva igenom dem.

Vid den avslutande ceremonin av konferensen Stockholm+40 hade miljöminister Lena Ek och biståndsminister Gunilla Carlsson nöjet att överlämna dokumentet "the Stockholm Call for Action" – en sammanfattning av konferensdeltagarnas diskussioner och rekommendationer – till Sha Zukang, generalsekreterare för Rio+20 och Brasiliens vice miljöminister Francisco Gaetani. Det är de två, som tillsammans är huvudansvariga för genomförandet av FN:s nästa stora miljökonferens, den femte i ordningen efter starten i Stockholm 1972.

Deltagarna enades om att driva på för en hållbar utveckling och en grön ekonomi vid det kommande miljömötet i Rio. Huvudbudskapet i dokumentet, som innehåller 13 olika punkter, är: “Now it is time to stop talking and to start acting. Clear actions and targets are necessary.”

Jan-Erik Lidström
2012-04-27

 

Finlands president
Niinistö på statsbesök
i Stockholm: Nordiska
samarbetet bör utvidgas

Statsminister Fredrik Reinfeldt och Finlands president Sauli Niinistö möttes den 17 april i Rosenbad i Stockholm. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.

 

Den 17-18 april genomförde det finska presidentparet Sauli Niinistö och Jenni Haukio ett omfattande och varierat statsbesök i ett kylslaget Stockholm.

I besöket ingick bland annat möten, lunch och en galamiddag med den svenska kungafamiljen, överläggningar med statsminister Fredrik Reinfeldt och riksdagens talman Per Westerberg.

Presidenten höll ett anförande i Stockholms Handelshögskola. Tillsammans med sin hustru besökte han Sverigefinska skolan i Upplands Väsby, Karolinska Institutet och Finlandsinstitutet. Presidentparet åtföljdes av bland andra Finlands utrikesminister Erkki Tuomioja, som samtalade med utrikesminister Carl Bildt.

Presidentens roll och presidenten själv.

År 2000 antogs en ny konstitution i Finland, vilken stärkte parlamentarismen och reducerade presidentens makt i det finska politiska systemet. Presidentens formella befogenheter minskade ytterligare något genom grundlagsändringar, som trädde i kraft i mars 2012.

Enligt den nya grundlagen avgörs eventuella tvister mellan presidenten och regeringen av riksdagen. Statsministern är numera den som representerar Finland i EU-sammanhang. Men den finländske presidenten beslutar fortfarande i samråd med regeringen om utrikespolitiken och är landets överbefälhavare. Presidenten har också en moralisk röst i den offentliga debatten och har en stark legitimitet i och med att han väljs via direkta val och därmed har direkt stöd av befolkningen.

Finlands nye president Sauli Niinistö tillträdde sitt ämbete den 1 mars 2012 och som traditionen bjuder är Sverige det första land, som en ny president besöker. Sauli Niinistö har en lång politisk meritlista. Han har varit riksdagsledamot för Samlingspartiet under åren 1987-2003 och 2007-2011. Åren 1994-2001 var han partiets ordförande.

Under perioden 1995 till 2003 satt han med i den finska regeringen, först ett år som justitieminister och därefter som finansminister. 2003-2007 var han vice ordförande vid Europeiska Investeringsbanken (EIB). Tillbaka i finsk inrikespolitik var Niinistö Riksdagens talman 2007-2011.

Den nordiska modellen

Presidenten mötte statsminister Fredrik Reinfeldt i Rosenbad under sin första dag i Stockholm. De diskuterade de bilaterala förhållandena mellan de båda länderna och den ekonomiska situationen i Europa samt aktuella internationella frågor.

Vid den gemensamma presskonferensen efteråt sa Reinfeldt att de två mötts många gånger i olika kapaciteter under åren. Han underströk de starka historiska banden mellan Finland och Sverige och att de båda länderna är starkt ekonomisk knutna till varandra. Cirka 75 000 finländare arbetar i svenskägda företag i Finland och lika många svenskar arbetar i finlandsägda företag i Sverige.

Både Reinfeldt och Niinistö lovordade den nordiska modellen och den nordiska välfärden. Den har fått nya dimensioner, ansåg den finske presidenten, vi har skött våra ekonomier mycket väl. Det ska vi upprätthålla och bygga vidare på tillsammans. Finland är med i Eurosamarbetet, Sverige står utanför men är lika beroende av den europeiska ekonomin som Finland.

Presidenten var nöjd med deras diskussioner och framhöll att det är viktigt att grannar känner till varandras tankegångar. På fråga förklarade Niinistö att det är självklart att svenskan finns kvar som språk i Finland och att Finland är ett tvåspråkigt land.

Nordisk säkerhetspolitik och samarbetsområden

President Niinistö välkomnades till Handelshögskolan av skolans rektor, professor Lars Bergman. Han erinrade om det goda samarbetet mellan de båda handelshögskolorna i Stockholm och Helsingfors, Handels och Hanken, och mellan deras studenter.

I sitt tal i den välfyllda aulan framhöll presidenten att Finland och Sverige följer samma utrikespolitiska huvudlinjer. Båda länderna betonar FN:s centrala roll och han uttryckte en förhoppning om att Finland ska ta plats i FN:s säkerhetsråd under åren 2013 och 2014.

När det gäller säkerhetspolitiken, sa Niinistö, att det ligger i Finlands och Sveriges intressen att gå hand i hand. Det är omöjligt att tänka sig att våra länder skulle gå skilda vägar i detta avseende. Han påminde om att både Finland och Sverige är aktiva deltagare i NATO-samarbetet, dock utan att vara medlemmar. Han sa vidare att tillsammans har våra två länder gått i spetsen för utvecklandet av en stark krishantering inom EU.

Den finske presidenten blickade också framåt och kommenterade några idéer om utveckling av samarbetet mellan Finland och Sverige och det nordiska samarbetet. Han pekade på möjligheten av att fördjupa det bilaterala samarbetet inom Arktisområdet. Vi kanske inte har olja eller gas, men vi har en hel del arktisk teknik och know-how, som behövs för att utnyttja dessa enorma ekonomiska möjligheter.

Han berörde det nordiska samarbetet. Det har starka rötter och fina traditioner, men i praktiken har vi ofta en tendens att blicka mer inåt än utåt. Hur kan vi i det framtida samarbetet blicka mot yttervärlden och agera strategiskt. Hur kan vi utnyttja vårt nordiska varumärke mer effektivt i globala sammanhang? Hur kan vi i högre grad integrera de baltiska länderna i samarbetet? Presidenten ställde många frågor och konstaterade att det är dags för faktiska innovationer och uppdaterade handlingsmönster.

Svensk-finska relationer

Presidentparet besökte Finlandsinstitutet på Snickarbacken intill Birger Jarlsgatan. Institutet är ett av 16 finländska kultur- och vetenskapsinstitut, som finns runt om i världen. Finlandsinstitutets huvuduppgift i Sverige är att presentera finländsk kultur och samhällsliv för en bred allmänhet i Sverige, att stödja den svenskfinländska kulturen och att utveckla kulturkontakterna mellan Sverige och Finland, framhöll institutets direktör Anders Eriksson i sitt välkomstanförande.

Dessförinnan hade den unge dragspelaren Tony Iivonen, dragspelets Harry Potter kallad, framfört "Kalina Krasnaja" av V. Semyonov på ett underbart sätt. Integrationsminister Erik Ullenhag talade så om "Sverigefinnarnas betydelse för Sverige".

Han gav den historiska bakgrunden till invandringen från Finland till Sverige och framhöll finländarnas aktiva roll i att bygga upp välfärdslandet Sverige och erinrade om att det i dag finns cirka 600 000 människor i Sverige med finska rötter. Ullenhag konkluderade att utan invandringen från Finland skulle Sverige inte vara det rika land, som det är idag.

Den finske presidenten tackade och replikerade med att den svenskspråkiga befolkningen i Finland i sin tur starkt bidragit till att hjälpa "oss i Finland att bli internationella".

Nästa besöksland för det finska presidentparet blir Estland. Tidigare var det alltid Sovjetunionen, som stod på tur efter Sverige. Men det var innan den europeiska kartan ritades om.

Jan-Erik Lidström
2012-04-21

 

Prins Charles och Hertiginnan Camilla besökte Stockholm

På väg in i Fryshuset på Mårtensdalsgatan 2-8 i Stockholm den 22 mars: Från vänster statsminister Fredrik Reinfeldt, Drottning Silvia, Hertiginnan Camilla, Prins Charles, Fryshusets marknads- och kommunikationschef Lotta Lundberg samt Fryshusets VD Johan Oljeqvist.

 

Prinsen av Wales, dvs Prins Charles, och Hertiginnan av Cornwall (the Duchess of Cornwall), dvs Hertiginnan Camilla, avlade sitt första officiella besök i Sverige den 22-24 mars 2012. Stockholmsregionen bjöd på ett soligt vårväder under vistelsen. Besöket ingick i en rundresa till de tre nordiska monarkierna dvs Norge, Sverige och Danmark.

Prinsparet togs emot på Arlanda kl 13.20 av Prins Carl Philip och fick sedan en visning av stridsflygplanet JAS Gripen i en hangar samt information om det svenska flygvapnets insats under inbördeskriget i Libyen.

Därefter anlände Prinsparet till Kungliga slottet i Stockholm där Drottning Silvia tog emot dem och där de bodde under vistelsen.

På eftermiddagen besökte Prinsparet ungdomscentret Fryshuset tillsammans med Drottningen och statsminister Fredrik Reinfeldt. De välkomnades av Fryshusets VD Johan Oljeqvist, marknads- och kommunikationschefen Lotta Lundberg och Fryshusets grundare Anders Carlberg.

Fryshuset innehåller gymnasieskola, grundskola, skatehallar, baskethallar, danssalar, konsertarena, musikstudios, restaurang och replokaler. Fryshuset har verksamheter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Fredagen den 23 mars inleddes med ett besök på Stockholm Resilience Centre i Frescati. Centret är en del av Stockholms universitet och arbetar med forskning där människan och naturen ses som en helhet.

Samtidigt besökte Drottningen och Hertiginnan British International Primary School i Djursholm.

Därfter höll Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia en lunch för Prins Charles och Hertiginnan Camilla på Kungliga slottet. I lunchen deltog även Kronprinsessan Victoria, Prins Daniel, Prins Carl Philip, Prinsessan Madeleine, Prinsessan Christina och hennes make Tord Magnuson samt riksdagens talman Per Westerberg, statsminister Fredrik Reinfeldt, andra ledande politiker och näringslivsföreträdare.

I sitt lunchtal påminde Kungen om att United Kingdom är den tredje största exportmarknaden och den femte största importmarknaden för Sverige.

Kungen nämnde också att han och Drottningen kommer att besöka London i redan i maj för att delta i firandet av Drottning Elizabeths diamantjubileum dvs 60-årsjubileum på tronen.

Eftermiddagen inleddes med att Drottningen och Hertiginnan besökte Pumpans förskola i Solna.

Kungen och Prins Charles besökte under eftermiddagen S:t Eriks bostadsområde på Kungsholmen i Stockholm. Finansborgarrådet Sten Nordin och förutvarande stadsarkitekten Aleksander Wolodarski hälsade välkommen till området. Under den guidade rundturen fick Kungen och Prinsen se den mycket speciella arkitekturen på husen som byggdes mellan 1995 och 1998. Kungen och Prinsen fick även möjlighet att hälsa på i två lägenheter och bese S:t Eriks kapell.

Under eftermiddagen närvarade Prinsen av Wales vid ett rundabordssamtal kring bioenergi i den brittiska ambassadören Paul Johnstons residens på Laboratoriegatan 8 i Diplomatstaden vid Djurgårdsbrunnsviken.

På kvällen tog Kungaparet emot Prinsparet på Drottningholmsteatern. Kvällen avslutades med middag på Drottningholms slott.

Det officiella besökets sista dag, lördagen den 24 mars, inleddes för Prinsparet och Kungaparet med ett besök på Vasamuseet i Stockholm. Utanför Vasamuseet tog Hertiginnan Camilla och Prins Charles sig tid att prata med flaggviftande barn och vuxna.

Efter besöket på Vasamuseet gick färden vidare till Saltå kvarn utanför Järna i Södertälje kommun. Där fick Kungaparet och Prinsparet titta på de gamla stenkvarnarna och se tillverkningen av mjöl.

Klockan 13 for Prinsen av Wales och Hertiginnan av Cornwall till Skavsta flygplats för fortsatt färd till Danmark.

 

Ny bok beskriver hur Stockholm fick arrangera Sommar-OS 1912

Under mer än tre år har författaren och idrottshistorikern Åke Jönsson studerat hur det gick till när Sverige fick de olympiska spelen 1912, organiseringen av tävlingarna och hur Stockholms Stadion kom till.

Den 7 mars berättade Åke Jönsson om sin nyutkomna bok ”Vägledning till SOLSKENS-olympiaden” för intresserade åhörare på Riksarkivet i Stockholm. Fokus i boken ligger på idrottsledarnas arbete och engagemang, inte på idrottsmännens prestationer.

Åke Jönsson har gått igenom 23 hyllmeter dokument på Riksarkivet i Marieberg; protokoll, brev, anmälningar och tidningsartiklar från hela världen under åren 1909-1914. En unik, fantastisk dokumentation som under många år förvarades i Klocktornets vind på Stockholms Stadion, men som nu finns i Riksarkivets lokaler. Sammanlagt 100 arbetsdagar tillbringade författaren i Riksarkivet under sitt forskande.

Stockholms Stadion och 100-årsjubileet

Stockholms Varjehanda har i en tidigare artikel från den 14 november 2011 längre ner i denna spalt beskrivit vilka idrottsarrangemang som kommer att genomföras i Stockholm i samband med 100-årsjubileet av OS 1912.

Stadion är den självklara huvudarenan för jubileumsfirandet, men det genomförs på många andra platser i Stockholm och dess närhet. Det blir tävlingar från 1912 i repris som jubileumsmaraton, jubileumsseglingar i Nynäshamn, rodd och simning i Djurgårdsbrunnsviken, skytte och ridtävlingar på Gärdet och mycket mer.

Stadion byggdes till de olympiska spelen 1912. Det första spadtaget togs den 23 november 1910. Byggherre var Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande(SCIF), som också står bakom Åke Jönssons forskningsarbete.

Arkitekt var Torben Grut, som var särskilt känd för idrottsbyggnader, bland annat tennishallar och representationslokaler. Byggföretaget (Ivar) Kreuger och (Paul) Toll svarade för uppförandet av den nya idrottsarenan.

Svenska staten ägde anläggningen fram till 1964, då den övertogs av Stockholms stad. Stockholms Stadion är världens äldsta olympiastadion, som fortfarande används för sina ursprungliga ändamål.

Bland stora idrottsevenemang, som hållits på Stadion efter OS 1912, kan nämnas Ishockey-VM 1954, de Olympiska ryttarspelen 1956 och EM i friidrott 1958; tävlingar som Stockholms Varjehandas reporter hade nöjet att beskåda som tonåring.

Stockholmsolympiaden

Det var Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande med den store idrottsledaren och eldsjälen Viktor Balck i spetsen som genom ett intensivt ideellt arbete såg till att spelen hamnade i Sverige och Stockholm. Huvudkonkurrent om OS-arrangemanget var Tyskland.

SCIF organiserade och ledde genomförandet av evenemanget på ett sätt som i högsta grad väckte omvärldens beundran, berättar Åke Jönsson. Inför spelen tog man fram tekniska nyheter som målkamera och möjligheten att använda elektrisk tidtagning.

OS i Stockholm, den 29 juni till den 22 juli, blev den dittills femte sommarolympiaden. Den första hölls 1896 i Aten och den första vinterolympiaden i Chamonix i Frankrike 1924. Vid tävlingarna i Stockholm förekom 14 olika sporter fördelade på 102 grenar.

27 länder var representerade med totalt 2 547 deltagare, varav 447 svenskar. Den andra veckan i juli var spelens huvudvecka med nästan tropisk sommarvärme. Men spelen inleddes redan den 5 maj, i snöväder, med inomhustennis.

På Stadion genomfördes friidrottstävlingarna, brottning och fotboll. Simtävlingarna hölls i Djurgårdsbrunnsviken. Cyklisterna fick köra Mälaren runt – det längsta cykelloppet någonsin i ett OS. Sverige blev bästa nation med totalt 133 poäng före storfavoriten USA, som fick 129.

Sammanlagt 327 282 betalande åskådare följde de olika tävlingarna. Spelens organisering och genomförande liksom själva Stadionanläggningen fick många lovord från omvärlden.

Stockholm kring år 1912

Stockholm förändrades kraftigt under början på 1900-talet och åren kring OS. Staden växte så det knakade och förvandlades från en småstad till en riktig huvudstad. Man rev och byggde nytt. Nya gator och torg anlades och den gamla trästaden fick ge plats för stenhus.

1911 skapades Stureplan och Kungsgatan invigdes. Men längs Kungsgatan fanns ännu bara ett fåtal byggnader. Sveavägen byggdes några år senare, liksom NK, som öppnade 1915.

Området, där Stadion byggdes och de flesta olympiska tävlingar genomfördes, utgjordes bara 20–30 år tidigare av det så kallade Ladugårdsgärdet. Det bestod då av militära byggnader och förfallna stugor och ruckel.

År 1900 hade Stockholm 300 000 invånare. När OS avgjordes hade antalet vuxit till 350 000 och år 1920 till hela 420 000. Men Stockholm var fortfarande en stad av främst låga hus, där kyrkorna dominerade stadsbilden på ett helt annat sätt än idag.

Bilar var ovanliga men ändå så pass många att man bestämde att de inte fick köra fortare än 15 km/tim. Den mest trafikerade korsningen vid denna tid var Kungsgatan/Vasagatan, där det var ett myller av spårvagnar, hästar med vagnar och en och annan mindre lastbil.

Stockholm har naturligt nog genomgått en omfattande utveckling och förvandling alltsedan Solskensolympiaden 1912. Men själva Olympiastadion, Torben Gruts ringmursliknande byggnation i tegel, ligger kvar ganska oförändrad och fortsatt vacker och elegant vid hörnan av Valhallvägen och Lidingövägen på Östermalm.

Jan-Erik Lidström
2012-03-08           

 

Risker för dricksvatten och översvämning i Mälaren i fokus på VAS-möte i Stockholm

Den 23 februari höll VAS-rådet årsmöte i Kungl. Myntkabinettet på Slottsbacken i Gamla Stan. VAS-rådet (Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län) bildades 2005 och är Stockholmsregionens forum för regional samverkan kring strategiska vatten- och avloppsfrågor.

Deltagare på årsmötet var i första hand politiker och tjänstemän inom samhällsbyggnadsområdet i berörda kommuner och kommunala bolag.

Utvärdering av VAS-rådet verksamhet

Rådet har under 2011 initierat en utvärdering av de gångna årens verksamhet. Utredningen har genomförts av Dag Boman, Capire AB, som presenterade sin rapport med slutsatser och förslag vid årsmötet. Rapporten kommer nu att bli föremål för diskussion inom VAS-kommittén och berörda kommuner och kommunala bolag. Se mer information på VAS-rådets hemsida www.vasradet.se.

Årsmötets förlopp i övrigt

T f ordföranden Per Ericsson, dricksvattenexpert vid Norrvatten, valdes till ordförande i två år för den så kallade VAS-kommittén (VASK). Det är den centrala arbetsgrupp, som svarar för det praktiska arbetet, d v s planering och genomförande av verksamheten. VAS-rådets beslut ratificeras i sin tur av KSLs (Kommunförbundet Stockholms Län) Miljö- och samhällsutveck-lingsberedning, som också löpande godkänner rapporter och i övrigt fattar nödvändiga beslut.

Årsmötet innehöll sex intressanta inlägg, varav ett av dem var den verksamhetsanalys, som omnämns ovan. Professor Sten Bergström, SMHI, medverkade med ett uppskattat anförande om översvämningsproblematiken kring Mälaren. Han är en av landets ledande experter på klimatfrågor och deras konsekvenser och är speciellt engagerad i vattenfrågor och riskerna för översvämningar och andra naturolyckor.

SMHI om översvämningsrisken runt Mälaren

Sedan 1940-talet har Mälarens vattennivå reglerats genom kanaler och luckor i Stockholm och Södertälje. Vattennivån ändras genom att luckorna öppnas eller stängs. Slussens ombyggnad är inte bara en fråga för stockholmarna, framhöll Sten Bergström, utan för resten av Mälardalen.

Enligt SMHI är risknivån för översvämningar på flera håll längs Mälarens stränder oacceptabelt hög. Alltför låga vattenstånd innebär också problem, bland annat för dricksvattenproduktionen och sjöfarten. I ett framtida klimat finns det risk för att både höga och låga vattennivåer blir vanligare än idag. Dessutom kan det bli svårt att undvika saltvatteninträngning. Detta tidsperspektiv ligger någonstans bortom 2050. Men osäkerheten är stor i det längre tidsperspektivet.

Sten Bergström kommenterade också några olika händelser. I Mälaren uppmättes i december 2000 det högsta vattenståndet under reglerad tid och situationen då visade att det finns stora säkerhetsproblem, som kan komma att beröra tunnelbanan, liksom vägar, tunnlar och ventilationssystem.

Betydligt högre nivåer har dock noterats innan regleringen, som började 1943. Ett av de värsta åren var 1924, då bland annat Mälartorget i Gamla Stan fylldes av vatten. Vid vårfloden 2010 kunde man framgångsrikt förhindra hotande översvämningar kring Slussen genom en förtida avtappning av Mälaren.

Mälarens översvämningsrisker beror på tillflödet från land, regleringen, nivåerna i havet och av landhöjningen. För att minimera riskerna och säkra tillgången på dricksvatten för Mälardalens två miljoner invånare måste kapaciteten att tappa vatten ur Mälaren byggas ut. När avtappningskapaciteten byggs ut behöver Mälarens reglering förändras.

Enligt SMHI måste avtappningskapaciteten ökas oavsett om klimatet ändras eller inte. Först när ombyggnaden av Slussen är klar, kan det bli möjligt att kontrollera de största säkerhetsproblemen i samband med för höga vattennivåer.

MSB-rapport om översvämningsrisken i Mälaren

Samma dag som VAS-rådet höll sitt årsmöte presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, en rapport om konsekvenserna av översvämning i Mälaren. Studien, som gjorts på regeringens uppdrag, visar att följderna av en översvämning blir mycket omfattande om inte avtappningskapaciteten från Mälaren höjs.

Slutsatsen är att den effektivaste åtgärden för att minska risken för översvämning är att öka avtappningskapaciteten från Mälaren ut till havet. I hela Mälardalsregionen bor cirka två miljoner invånare.

Risken för översvämning i Mälaren är idag mycket stor eftersom tillrinningen till Mälaren kan vara högre än dagens kapacitet att tappa vatten från Mälaren, säger Susanne Edsgård, handläggare på MSB. Det kan innebära stor fara för befolkningens liv och hälsa och för samhällets olika funktioner och grundläggande värden.

Genom MSB:s studie har nu de fyra län och 24 kommuner, som skulle beröras av en översvämning fått ett värdefullt underlag för att fortsätta arbetet med att förebygga översvämningsrisker runt Mälaren, menar Susanne Edsgård. År 2020 ska möjligheten att tappa vatten från Mälaren ha förbättrats, då nya Slussen i Stockholm ska vara färdig.

Nationell Plattform

I Sverige finns sedan i september 2007 en samverkansorganisation, Nationell Plattform för arbete med naturolyckor, i vilken 17 myndigheter och organisationer samarbetar. Syftet är att öka samhällets förmåga att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser eller naturkatastrofer genom att förbättra samordningen på lokal, regional och nationell nivå.

För den praktiska samordningen av verksamheten inom Nationell Plattform svarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Denna myndighet startade den 1 januari 2009 och ersatte då Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Jan-Erik Lidström
2012-02-26

 

Nio regeringschefer diskuterade kvinnor och äldre i arbetslivet på toppmöte i Stockholm

De nio regeringscheferna i snöväder framför ingången till regeringsbyggnaden Rosenbad den 8 februari. Från vänster Jens Stoltenberg, Norge, David Cameron, Storbritannien, Jyrki Katainen, Finland, Helle Thorning-Schmidt, Danmark, Fredrik Reinfeldt, Sverige, Valdis Dombrovskis, Lettland, Jóhanna Sigurdardóttir, Island, Andrius Kubilius, Litauen, och Andrus Ansip, Estland. Foto: Martina Huber, Regeringskansliet.

 

Den 8 och 9 februari genomfördes Northern Future Forum i Stockholm, ett toppmöte mellan regeringscheferna från de fem nordiska länderna, de tre baltiska staterna och Storbritannien.

Regeringscheferna åtföljdes av delegationer med experter från framförallt näringsliv och universitet. Mötet hölls på Fotografiska Museet i Stadsgårdshamnen.

Bakgrund och målsättning

Ett första Northern Future Forum hölls i januari 2011 i London och nu hade statsminister Fredrik Reinfeldt inviterat sina kollegor till en uppföljande session.

Mötet fokuserade på svenskt initiativ på två huvudfrågor: Hur man ökar antalet kvinnor i ledande positioner och som egna företagare och hur man får fler äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Toppmötet var informellt och öppet.

De båda huvudtemana behandlades av regeringscheferna och deras experter vid rundabordsamtal i fyra olika rum, vilka filmades och kunde följas på Internet av den församlade presskåren. Sist på dagen samlades de nio regeringscheferna till en avslutande diskussion.

Ambitionen med mötet var att få till stånd ett konstruktivt erfarenhets- och informationsutbyte mellan deltagarna och länderna. Fredrik Reinfeldt underströk i sitt öppningstal att avsikten med mötet var att få idéer och goda exempel från varandra. Han framhöll att det är nödvändigt att inte bara ägna sig åt krishantering inom Europa utan att också diskutera framtida tillväxt och gemensamma samhällsutmaningar.

Fler kvinnor i ledande positioner

Toppmötet föregicks av en workshop där 150 kvinnliga chefer diskuterade vad som bör göras för att få fler kvinnor på ledande positioner. I det mötet deltog näringsminister Annie Lööf och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Under toppmötet berördes bland annat frågor som billig och bra barnomsorg samt flexibel och delad föräldraförsäkring som förutsättningar för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser och på ledande befattningar.

En föreläsare från Litauen, Arminta Saladziene, ansåg att problemet inte är att få kvinnor att ta ledarroller utan problemet är att få kvinnor att göra det utan att de tvingas offra familj och barn.

Kvotering var ett annat diskussionstema. Norges statsminister Jens Stoltenberg belyste de positiva effekter, som kvotering haft i hans eget land. Lagen omfattar alla offentliga och publika privata företag.

Islands statsminister Johanna Sigurdardóttir hoppades på samma resultat, när Island inför ett motsvarande system senare i år. Flera av deltagarna, däribland den brittiske premiärministern David Cameron, uttryckte dock tveksamhet till kvotering som ett medel för att få ökad kvinnlig representation i bolagsstyrelser. Man såg helst att (alla) andra möjligheter prövades först.

Under mötet framkom vidare att man i Lettland och Litauen varit framgångsrik med att få en stor andel kvinnliga företagare. Närmare 40 procent av egenföretagare i de båda länderna är numera kvinnor.

Fler äldre i arbetslivet

Island och Norge har den högsta pensionsåldern i Europa: 67 år. Den isländska befolkningen är den som i praktiken arbetar längst; i genomsnitt till 69,7 år. Hälften av alla som är mellan 65 och 69 år arbetar fortfarande. Den isländska situationen intresserade många av mötesdeltagarna.

Alla var överens om att fler äldre måste arbeta längre för att kunna finansiera välfärden i våra samhällen. Flexibilitet, frivillighet och respekt för äldres kompetens och erfarenhet var några nyckelord som återkom i diskussionen om hur få de äldre att stanna längre i arbetslivet.

Den finske regeringschefen Jyrki Katainen talade om attityder och han menade att ett samhälle som inte kan erbjuda människor arbete på grund av deras höga ålder inte är ett friskt och hållbart samhälle.

Islands statminister Johanna Sigurdardóttir symboliserade toppmötets bägge teman. Hon är en kvinna i en ledande position, som i år fyller 70 år. Statsministern berättade med ett leende vid den avslutande presskonferensen att hennes egen mor var aktiv inom politiken till dess hon blev 100 år och hon skyggade inte för en liknande utveckling för egen del.

Avslutning och fortsättning

Under den avslutande paneldiskussionen redovisade de församlade regeringscheferna genomgående positiva intryck av mötet. Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt kanske formulerade resultatet av mötet tydligast, då hon deklarerade att det hade varit ett möte där ”vi visar att vi inte vet allt men att vi kan lära av varandra”.

Deltagarna föreföll nöjda med att inte, liksom i många EU-sammanhang, i slutskedet tvingas slita med en gemensam kommuniké. Här kunde man helt enkelt vända hem med ett antal goda idéer och uppslag för att analysera, värdera och eventuellt genomföra dem på hemmaplan,  nationellt.

Avslutningsvis meddelades att ett tredje Northern Future Forum kommer att hållas någon gång under nästa år i Lettland.

Text: Jan-Erik Lidström
Publicerad: 2012-02-10

 

Trots lovprisad verksamhet: Barnens kulturhus Palatset på Riddarholmen i konkurs

Barnkulturhuset Palatset ligger på Riddarholmen i Stockholm. I förgrunden ses Centralbron. Fotograferat den 5 december 2011 från Riddarhusets park.

 

Tisdagen den 17 januari 2012 försattes barnkulturhuset Palatset i konkurs. Palatset är inrymt i Gamla Riksarkivets tidigare lokaler på Birger Jarls Torg.

Den imponerande och omfattande verksamheten i Palatset sjösattes i oktober förra året. Tre och en halv månader senare har initiativtagarna och entusiasterna bakom projektet, VD Anders Bergh och den konstnärliga ledaren Lotta Nilsson, tvingats ge upp och begära företaget i konkurs.

Ambitionerna hos upphovsmännen till Palatset var lika höga som förväntningarna hos allmänheten. Och inte minst då hos den primära målgruppen d v s alla barn mellan 6 och 18 år.

Verksamhet och ekonomi

Några dagar tidigare, lördagen den 14 januari, hölls öppet hus med en mycket begränsad verksamhet. Avsikten var att trösta ledsna barn för att Palatset sannolikt måste stänga och att informera om den aktuella krissituationen, Men det fanns trots allt, upplevde SV:s reporter, en fortsatt, liten förhoppning hos ledningsgrupp och de arbetande i Palatset att det skulle – måste – ordna sig med ekonomin och finansiärer. Men detta blev alltså inte fallet.

Den planerade finansieringen av verksamheten i Palatset skulle bygga på 20 procent offentligt stöd, 20 procent från näringsliv och 60 procent egna medel – d v s inkomster från inträdesavgifter, försäljning och andra egna intäkter.

Fastighetsverket hade låtit renovera det k-märkta huset för drygt 200 miljoner kronor. Hyran för Palatset var cirka en miljon kronor i månaden. Till detta kom kostnader för el, skötsel av dörrar, fönster och lås m m.

Den ursprungliga målsättningen var att Palatset skulle hålla öppet alla veckans dagar, men intäkterna räckte inte till detta utan man kunde endast hålla öppet på helgerna.

Palatsets driftiga och idérika konstnärliga ledare Lotta Nilsson förklarade bedrövad att investeringskostnaderna, bland annat för brandskydd och andra säkerhetsinstallationer, blev alltför dryga, cirka 30 miljoner kronor, och att man inte lyckades betala av allt. Hon beklagar särskilt att kulturdepartementet aldrig visade något intresse för att stödja verksamheten.

Ett rikt kulturutbud och en uppskattande publik

I Palatset kunde man göra det mesta: spela in en skräckscen eller sy kläder; se på film eller en teaterföreställning; spela musik eller författa; dirigera, sjunga eller dansa; göra radio- eller tv-program; träna cirkuskonster, läsa eller spela schack. Eller – sitta och koppla av och besluta sig för vad man ville göra bland allt detta.

De många aktiviteterna och verksamheterna i den spännande byggnaden var utspridda på sex olika plan och i 33 rum med olika funktioner. Till detta kom att olika kulturarbetare fanns tillängliga i Palatset för att roa, aktivera och stimulera besökarna.

Många besökare, både unga och gamla, har underhand skrivit ned sina intryck och uppfattningar om Palatset och också under den allra senaste tiden medverkat i Facebook-kampanjer och undertecknat namnupprop för att Palatset skulle räddas. På tisdagen överlämnade en delegation av barn pärmar med 6 700 namnunderskrifter till kulturdepartementet.

Följande citat är säkert rätt typiskt för de känslor och meningar som är rådande bland de cirka 20 000 besökare som Palatset har haft. Det är Edvin i klass 3 A, som skriver: ”Jag tycker inte att ni ska sluta för att barn lär sig nya saker här. Man vill ju också att barnen ska ha kul”.

Det är inte bara barn och ungdomar eller stockholmare, som funnit fram till Palatset. ”Anonym extramormor från Skövde” noterar efter sitt besök: ”Jag är superimponerad. Dom som hittat på det här borde få Nobelpriset”.

Svenska Dagbladets biträdande kulturchef Anders Björkmans konstaterar i en kommentar till nedläggningshotet: ”Synd på en så fin idé i ett så fint hus: Det borde Stockholm ha råd med”.

Text: Jan-Erik Lidström
Publicerad: 2012-01-18

 

Utställning på Nordiska museet om August Strindberg som författare, målare och fotograf

Papperskonservator Sara Ellenius med vita skyddshandskar visade August Strindbergs "Ockulta dagboken" i original under pressvisningen den 16 januari på Nordiska museet. Strindberg förde dagboken från februari 1896 fram till sommaren 1908. Den består av 282 lösa blad i folioformat och ett konvolut (det röda omslaget längst nere till höger på fotot).

 

Nordiska museet på Djurgården i Stockholm öppnade den 16 januari 2012 en omarbetad och moderniserad utställning om August Strindberg till 100-årsminnet av hans död.

Under en specialvisning för pressen samma dag hälsade museets styresman (museichefen) Christina Mattsson välkommen och berättade om Strindbergs varierande relation till museet. Utställningen presenterades av Sigrid Eklund och Johan Rosenquist.

Efter August Strindbergs död år 1912 erbjöds Nordiska museet i olika omgångar en stor del av författarens möbler, originalmanuskript, bibliotek och målningar. Mycket av materialet har museet sedan deponerat på Strindbergsmuseet i Blå Tornet på Drottninggatan 85 i Stockholm och på Kungliga Biblioteket i Humlegården.

I den omarbetade utställningen visas den "Ockulta dagboken" i original. August Strindberg förde dagboken från februari 1896 fram till sommaren 1908. Det är mycket sällsynt att den visas offentligt.

Även originalmanuskriptet till den världsberömda pjäsen "Fröken Julie" kan ses på museet. För första gången är det möjligt för besökarna att bläddra och detaljstudera dessa två originalskrifter i digitala kopior på utställningen.

Nordiska museet äger den största samlingen av August Strindbergs målningar. I utställningen visas åtskilliga av dessa, däribland några som sällan har visats tidigare.

I Strindbergs målningar figurerar aldrig några människor. Detta till skillnad från hans fotografier, där han ständigt avfotograferade personer i sin närhet, inte minst sig själv. Flera av hans egna fotografier visas på utställningen i Nordiska museet.

100-årsminnet av Strindbergs död 2012 uppmärksammas på Nordiska museet med en omarbetad utställning och med nya digitala produktioner. Den lilla men intressanta utställningen visar tre aspekter av August Strindberg: Författaren, målaren och fotografen. August Strindberg föddes den 22 januari 1849 och dog den 14 maj 1912.

 

Nya rederiet St. Peter Line utökar kryssningarna på Östersjön

Den 17 december anordnade St. Peter Line ett evenemang ombord på M/S Princess Anastasia (uttalas med betoning på i:et i Anastasia) medan fartyget låg i Stockholms frihamn. På fotot ses från höger den Ryska Federationens ambassadör Igor Neverov (med mikrofon), St. Peter Line's generaldirektör Igor Glukhov, konferencieren Martin Ahlberg från FIN-S Marknad & Kommunikation samt förre landshövdingen Mats Hellström och hans hustru Elisabeth Hellström.

 

Kryssningsresorna på Östersjön har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Ett av de nya kryssningsrederierna är St. Peter Line, som är verksamt i S:t Petersburg (på engelska St. Petersburg) i Ryssland.

St. Peter Line grundades 2009 och är operativt rederi för kryssningsfartygen Princess Maria och Princess Anastasia. Rederiet är EU-registrerat och ingår i koncernen Cyprus Nicosia. Flottan är registrerad i EU-landet Malta.

I april 2011 inledde St. Peter Line sina visumfria kryssningar mellan Stockholm (Frihamnen) och S:t Petersburg. Den 4 februari 2012 utökas kryssningarna så att de omfattar fyra storstäder: S:t Petersburg, Helsingfors, Stockholm och Tallinn.

 

SMSlivräddare utvidgar från Stockholms innerstad till hela länet

SMSlivräddare har testats framgångsrikt i Stockholms innerstad sedan ett och ett halvt år. Hittills har projektet engagerat över 3 600 stockholmare och visat mycket lovande resultat. Sedan den 22 november 2011 kan alla som bor i Stockholms län och som kan Hjärt- och lungräddning anmäla sig i och med att projektet utvidgas till hela länet.

Årligen inträffar cirka 900 hjärtstopp (utanför sjukhus) i Stockholms län. Endast 90 av de drabbade överlever.

Nu ger ny teknik nya möjligheter till dem som drabbas. Hjärtkliniken på Södersjukhuset lanserar nu tillsammans med LEKAB Communication Systems och SOS Alarm en utvidgning av SMSlivräddare till hela Stockholms län.

En SMSlivräddare larmas ut via sms vid misstänkt hjärtstopp och påbörjar Hjärt- och lungräddning (HLR) i väntan på att ambulans skall anlända.

– Vid hjärtstopp är tiden alltid kritisk. Snabb hjälp kan rädda liv, säger Mårten Rosenqvist, som är professor och överläkare på Södersjukhusets Hjärtklinik.

Hittills har snart 300 larm skickats ut och i 40 procent av dem var en SMSlivräddare på plats innan ambulans.

– Systemet fungerar verkligen, säger Tomas Stark på LEKAB, som har utvecklat tekniken.

Se mer om satsningen på www.smslivraddare.se och i Täby Allehanda nummer 141 med utgivningsdag den 1 januari 2012.

 

100-årsjubileet av
Stadion och OS
i Stockholm firas med
många evenemang 2012

I presskonferensen den 14 november i Alliansföreningens lokal i Sofiatornet på Stockholms stadion medverkade från vänster Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber, Stockholms idrottsförbunds ordförande Peter Larsson, Stockholms stads stadsbyggnads- och idrottsborgarråd Regina Kevius, ordföranden i Sveriges Centralförbund för Idrottens Främjande Ulf Lönnqvist, generalsekreteraren i Sveriges Olympiska Kommitté Gunilla Lindberg och chefen för Stockholms stads idrottsförvaltning Olof Öhman. Presskonferensen leddes av Olle Zetterberg (utanför bild), som är VD för Stockholm Business Region.

 

Under hela 2012 firas 100-årsjubileet av Stadionbygget och Stockholms-OS 1912. Det blir drygt 100 idrotts- och kulturevenemang i och runt Stockholm.

Jubileumsåret invigs den 6 januari med en isfestival på Östermalms IP. Andra höjdpunkter blir Olympic Days på "Olympiastadion" i maj, en internationell olympisk jubileumsbankett i Stockholms stadshus den 8 juni och gratisevenemanget Stadionfesten den 9 juni.

Stockholms stadion, som invigdes 1912, är idag är världens äldsta aktiva olympiska arena.

100-årsjubileet av "Solskensolympiaden" bjuder på många återblickar på klassiska olympiska ögonblick. Syftet med evenemangen är att få fler, framför allt barn och ungdomar, att intressera sig för idrott.

Förutom möjligheter att prova på olika idrotter på gator och torg bjuder jubileumsåret också på initiativen Olympic Youth Camp och OS i skolan. Det blir även utställningar, konferenser och guidade turer med OS-tema.

– Jubileumsbanketten blir en olympisk manifestation med många gäster från internationella specialförbund, nationella olympiska kommittéer samt IOK-presidenten Jaques Rogge och basen för London-OS Sebastian Coe. Det sade Gunilla Lindberg, generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), på presskonferensen den 14 juni på Stadion.

"Solskensveckan" den 1–10 juni 2012 innehåller en rad aktiviteter som Stadions 100-årsdag, Jubileumsmarathon, Jubileumsregatta i Nynäshamn, Olympisk Jubileumsbankett i Stadshuset, segling på Riddarfjärden, Stadionfesten samt Olympic Youth Camp för 1000 ungdomar och tränare.

Det blir således två marathonlopp i Stockholmsregionen under 2012: Dels den traditionella Stockholms Marathon den 2 juni, dels Jubileumsmarathon den 14 juli. Jubileumsmaran följer den 100 år gamla och drygt fyra mil långa banan så gott det går i nutida bebyggelse på sträckan Stadion–Sollentuna kyrka–Stadion.

Bakom satsningen "Arena Stockholm 1912–2012 — Hundra år av idrott och kultur" står Stockholms stad och idrottsrörelsen företrädd av Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet, Svenska friidrottsförbundet, Stockholms idrottsförbund och Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande.

 

Svenska Skidförbundet
höll kick-off hos
sponsorn Vattenfall

Svenska längdskidlandslaget för herrar representerades under presskonferensen hos Vattenfall AB den 28 oktober av från vänster Joakim Abrahamsson (förbundskapten), Daniel Richardsson, Emil Jönsson och Marcus Hellner.

Inför vintersäsongens världscuptävlingar höll Svenska Skidförbundet en välbesökt och två timmar lång presskonferens den 28 oktober 2011 hos huvudsponsorn Vattenfall AB på bolagets huvudkontor på Sturegatan 10 i centrala Stockholm.

Det var många aktiva och tränare som ställde upp på presskonferensen. De grenar som var representerade på landslagsnivå var längdåkning, alpint, skicross, snowboard, puckelpist och backhoppning. Bland de medverkade fanns exempelvis Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Anja Pärson och Jens Byggmark.

Presskonferensen inleddes med anföranden av Vattenfalls VD och koncernchef Øystein Løseth och Svenska Skidförbundets tillförordnade förbundsdirektör Niklas Carlsson

Några dagar tidigare, den 14 oktober, meddelade Vattenfall att bolaget i ett nytt avtal vidareutvecklar sitt samarbete med den olympiska kommittén i Sverige till att även omfatta de olympiska kommittéerna i Tyskland och Nederländerna, som är Vattenfalls tre kärnmarknader.

Samarbetet tar fasta på vikten av långsiktighet och investeringar i framtida idrott. Många löften inom sommar- och vinteridrott kommer att få helt nya möjligheter att utvecklas genom det nya avtalet.

Det nya sponsoravtalet börjar gälla under oktober och sträcker sig till och med 2016. Under rubriken "Olympic Talent Support Vattenfall" kommer 30 till 50 lovande idrottare per land (Sverige, Nederländerna och Tyskland) att få möjlighet att helhjärtat satsa på att utveckla sin idrott. Målsättningen är bättre prestationer och i förlängningen fler olympiska medaljer till respektive land.

Förutom ovanstående satsning, kommer Vattenfall i samråd med de tre nationella olympiska kommittéerna också att sjösätta ”Team Vattenfall” med cirka 24 etablerade olympiska stjärnor i både vinteridrotter och sommaridrotter från de tre länderna.

På plats under presskonferensen den 28 oktober fanns det svenska alpina damlandslaget företrätt av från vänster Fredrik Steinwall (Damchef Världscup), Kajsa Kling, Maria Pietilä Holmner, Sara Hector och Anja Pärson.

Fredrik Reinfeldt tog emot Danmarks nya statsminister i Rosenbad

Statsminister Fredrik Reinfeldt och Danmarks nya statsminister Helle Thorning-Schmidt höll en gemensam presskonferens i Bella Venezia i regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm den 17 oktober. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.

 

Danmarks nya statsminister, den socialdemokratiska partiledaren Helle Thorning-Schmidt, besökte Fredrik Reinfeldt i Rosenbad den 17 oktober. Det blev det första bilaterala utlandsbesöket för Thorning-Schmidt som statsminister. Veckan innan deltog hon i ett EU-möte i Bryssel.

Helle Thorning-Schmidt blev Danmarks första kvinnliga statminister, då hon den 3 oktober tillträdde sin post i spetsen för en trepartiregering.

Europafrågor på agendan

Samtalen mellan de båda regeringscheferna gällde främst EU-frågor som den ekonomiska och finansiella krisen i Europa och förberedelser inför det europiska toppmötet den 23 oktober.

Danmark tar över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd efter jul och de två regeringscheferna fick tillfälle att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma hållningar visavi EU också rörande de båda ländernas syn på miljö- och klimatfrågor. De fick dessutom tillfälle att beröra situationen i Mellanöstern och den pågående insatsen i Libyen.

Både Fredrik Reinfeldt och Helle Thorning-Schmidt framhöll vid presskonferensen att det är viktigt att få de 27 EU-medlemmarna att diskutera hur vi bäst använder EU:s budget. Den danska statsministern underströk att Danmark under sitt ordförandeskap vill lyfta frågan om vad vi gör med EU:s budget inför år 2020. Ett grönare Europa var en av de önskvärda satsningar som hon nämnde som exempel.

Fredrik Reinfeldt berättade att utöver bilaterala frågor och EU, så hade man diskuterat planerna på ett gemensamt nordisk-baltisk-brittiskt möte i början av nästa år. Då ska vi prata om tillväxtskapande åtgärder och vad som på längre sikt bygger våra samhällen starka – och inte bara krishantering. Reinfeldt menade att detta behöver vi också göra inom EU.

Fortsatt dansk-svenskt samarbete

Helle Thorning-Schmidt sa att statsministermötet den 17 oktober var en början på ett samarbete, där "vi kommer att ses ofta och där vi står inför stora utmaningar i Europa, utmaningar som vi tillsammans ska bidra till att lösa".

Helle Thorning-Schmidts nya regering trädde till efter Folketingsvalet den 15 september. Hon leder en minoritetsregering med representanter från tre av Folketingets åtta partier, nämligen Socialdemokraterna med 11 ministrar och Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti med 6 ministrar vardera.

Regeringen har tillsammans 77 av Folketingets 179 mandat, men har ett uttalat stöd från den s k Enhedlisten – de Röd-Gröna. Regeringens huvudmål för perioden är att föra landet tryggt och säkert ut ur krisen och att få ”ett Danmark som står samman”.

Jan-Erik Lidström
2011-10-18