Webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV) uppdaterades den 18 januari 2012 kl 22.35.
Text och foto där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog.
Trots lovprisad verksamhet: Barnens kulturhus Palatset på Riddarholmen i konkurs
Barnkulturhuset Palatset ligger på Riddarholmen i Stockholm. I förgrunden ses Centralbron. Fotograferat den 5 december 2011 från Riddarhusets park.
Tisdagen den 17 januari 2012 försattes barnkulturhuset Palatset i konkurs. Palatset är inrymt i Gamla Riksarkivets tidigare lokaler på Birger Jarls Torg.
Den imponerande och omfattande verksamheten i Palatset sjösattes i oktober förra året. Tre och en halv månader senare har initiativtagarna och entusiasterna bakom projektet, VD Anders Bergh och den konstnärliga ledaren Lotta Nilsson, tvingats ge upp och begära företaget i konkurs.
Ambitionerna hos upphovsmännen till Palatset var lika höga som förväntningarna hos allmänheten. Och inte minst då hos den primära målgruppen d v s alla barn mellan 6 och 18 år.
Verksamhet och ekonomi
Några dagar tidigare, lördagen den 14 januari, hölls öppet hus med en mycket begränsad verksamhet. Avsikten var att trösta ledsna barn för att Palatset sannolikt måste stänga och att informera om den aktuella krissituationen, Men det fanns trots allt, upplevde SV:s reporter, en fortsatt, liten förhoppning hos ledningsgrupp och de arbetande i Palatset att det skulle – måste – ordna sig med ekonomin och finansiärer. Men detta blev alltså inte fallet.
Den planerade finansieringen av verksamheten i Palatset skulle bygga på 20 procent offentligt stöd, 20 procent från näringsliv och 60 procent egna medel – d v s inkomster från inträdesavgifter, försäljning och andra egna intäkter.
Fastighetsverket hade låtit renovera det k-märkta huset för drygt 200 miljoner kronor. Hyran för Palatset var cirka en miljon kronor i månaden. Till detta kom kostnader för el, skötsel av dörrar, fönster och lås m m.
Den ursprungliga målsättningen var att Palatset skulle hålla öppet alla veckans dagar, men intäkterna räckte inte till detta utan man kunde endast hålla öppet på helgerna.
Palatsets driftiga och idérika konstnärliga ledare Lotta Nilsson förklarade bedrövad att investeringskostnaderna, bland annat för brandskydd och andra säkerhetsinstallationer, blev alltför dryga, cirka 30 miljoner kronor, och att man inte lyckades betala av allt. Hon beklagar särskilt att kulturdepartementet aldrig visade något intresse för att stödja verksamheten.
Ett rikt kulturutbud och en uppskattande publik
I Palatset kunde man göra det mesta: spela in en skräckscen eller sy kläder; se på film eller en teaterföreställning; spela musik eller författa; dirigera, sjunga eller dansa; göra radio- eller tv-program; träna cirkuskonster, läsa eller spela schack. Eller – sitta och koppla av och besluta sig för vad man ville göra bland allt detta.
De många aktiviteterna och verksamheterna i den spännande byggnaden var utspridda på sex olika plan och i 33 rum med olika funktioner. Till detta kom att olika kulturarbetare fanns tillängliga i Palatset för att roa, aktivera och stimulera besökarna.
Många besökare, både unga och gamla, har underhand skrivit ned sina intryck och uppfattningar om Palatset och också under den allra senaste tiden medverkat i Facebook-kampanjer och undertecknat namnupprop för att Palatset skulle räddas. På tisdagen överlämnade en delegation av barn pärmar med 6 700 namnunderskrifter till kulturdepartementet.
Följande citat är säkert rätt typiskt för de känslor och meningar som är rådande bland de cirka 20 000 besökare som Palatset har haft. Det är Edvin i klass 3 A, som skriver: ”Jag tycker inte att ni ska sluta för att barn lär sig nya saker här. Man vill ju också att barnen ska ha kul”.
Det är inte bara barn och ungdomar eller stockholmare, som funnit fram till Palatset. ”Anonym extramormor från Skövde” noterar efter sitt besök: ”Jag är superimponerad. Dom som hittat på det här borde få Nobelpriset”.
Svenska Dagbladets biträdande kulturchef Anders Björkmans konstaterar i en kommentar till nedläggningshotet: ”Synd på en så fin idé i ett så fint hus: Det borde Stockholm ha råd med”.
Text: Jan-Erik Lidström
Publicerad: 2012-01-18
Utställning på Nordiska museet om August Strindberg som författare, målare och fotograf
Papperskonservator Sara Ellenius med vita skyddshandskar visade August Strindbergs "Ockulta dagboken" i original under pressvisningen den 16 januari på Nordiska museet. Strindberg förde dagboken från februari 1896 fram till sommaren 1908. Den består av 282 lösa blad i folioformat och ett konvolut (det röda omslaget längst nere till höger på fotot).
Nordiska museet på Djurgården i Stockholm öppnade den 16 januari 2012 en omarbetad och moderniserad utställning om August Strindberg till 100-årsminnet av hans död.
Under en specialvisning för pressen samma dag hälsade museets styresman (museichefen) Christina Mattsson välkommen och berättade om Strindbergs varierande relation till museet. Utställningen presenterades av Sigrid Eklund och Johan Rosenquist.
Efter August Strindbergs död år 1912 erbjöds Nordiska museet i olika omgångar en stor del av författarens möbler, originalmanuskript, bibliotek och målningar. Mycket av materialet har museet sedan deponerat på Strindbergsmuseet i Blå Tornet på Drottninggatan 85 i Stockholm och på Kungliga Biblioteket i Humlegården.
I den omarbetade utställningen visas den "Ockulta dagboken" i original. August Strindberg förde dagboken från februari 1896 fram till sommaren 1908. Det är mycket sällsynt att den visas offentligt.
Även originalmanuskriptet till den världsberömda pjäsen "Fröken Julie" kan ses på museet. För första gången är det möjligt för besökarna att bläddra och detaljstudera dessa två originalskrifter i digitala kopior på utställningen.
Nordiska museet äger den största samlingen av August Strindbergs målningar. I utställningen visas åtskilliga av dessa, däribland några som sällan har visats tidigare.
I Strindbergs målningar figurerar aldrig några människor. Detta till skillnad från hans fotografier, där han ständigt avfotograferade personer i sin närhet, inte minst sig själv. Flera av hans egna fotografier visas på utställningen i Nordiska museet.
100-årsminnet av Strindbergs död 2012 uppmärksammas på Nordiska museet med en omarbetad utställning och med nya digitala produktioner. Den lilla men intressanta utställningen visar tre aspekter av August Strindberg: Författaren, målaren och fotografen. August Strindberg föddes den 22 januari 1849 och dog den 14 maj 1912.
Nya rederiet St. Peter Line utökar kryssningarna på Östersjön
Den 17 december anordnade St. Peter Line ett evenemang ombord på M/S Princess Anastasia (uttalas med betoning på i:et i Anastasia) medan fartyget låg i Stockholms frihamn. På fotot ses från höger den Ryska Federationens ambassadör Igor Neverov (med mikrofon), St. Peter Line's generaldirektör Igor Glukhov, konferencieren Martin Ahlberg från FIN-S Marknad & Kommunikation samt förre landshövdingen Mats Hellström och hans hustru Elisabeth Hellström.
Kryssningsresorna på Östersjön har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Ett av de nya kryssningsrederierna är St. Peter Line, som är verksamt i S:t Petersburg (på engelska St. Petersburg) i Ryssland.
St. Peter Line grundades 2009 och är operativt rederi för kryssningsfartygen Princess Maria och Princess Anastasia. Rederiet är EU-registrerat och ingår i koncernen Cyprus Nicosia. Flottan är registrerad i EU-landet Malta.
I april 2011 inledde St. Peter Line sina visumfria kryssningar mellan Stockholm (Frihamnen) och S:t Petersburg. Den 4 februari 2012 utökas kryssningarna så att de omfattar fyra storstäder: S:t Petersburg, Helsingfors, Stockholm och Tallinn.
SMSlivräddare utvidgar från Stockholms innerstad till hela länet
SMSlivräddare har testats framgångsrikt i Stockholms innerstad sedan ett och ett halvt år. Hittills har projektet engagerat över 3 600 stockholmare och visat mycket lovande resultat. Sedan den 22 november 2011 kan alla som bor i Stockholms län och som kan Hjärt- och lungräddning anmäla sig i och med att projektet utvidgas till hela länet.
Årligen inträffar cirka 900 hjärtstopp (utanför sjukhus) i Stockholms län. Endast 90 av de drabbade överlever.
Nu ger ny teknik nya möjligheter till dem som drabbas. Hjärtkliniken på Södersjukhuset lanserar nu tillsammans med LEKAB Communication Systems och SOS Alarm en utvidgning av SMSlivräddare till hela Stockholms län.
En SMSlivräddare larmas ut via sms vid misstänkt hjärtstopp och påbörjar Hjärt- och lungräddning (HLR) i väntan på att ambulans skall anlända.
– Vid hjärtstopp är tiden alltid kritisk. Snabb hjälp kan rädda liv, säger Mårten Rosenqvist, som är professor och överläkare på Södersjukhusets Hjärtklinik.
Hittills har snart 300 larm skickats ut och i 40 procent av dem var en SMSlivräddare på plats innan ambulans.
– Systemet fungerar verkligen, säger Tomas Stark på LEKAB, som har utvecklat tekniken.
Se mer om satsningen på www.smslivraddare.se och i Täby Allehanda nummer 141 med utgivningsdag den 1 januari 2012.
100-årsjubileet av
Stadion och OS
i Stockholm firas med
många evenemang 2012
I presskonferensen den 14 november i Alliansföreningens lokal i Sofiatornet på Stockholms stadion medverkade från vänster Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber, Stockholms idrottsförbunds ordförande Peter Larsson, Stockholms stads stadsbyggnads- och idrottsborgarråd Regina Kevius, ordföranden i Sveriges Centralförbund för Idrottens Främjande Ulf Lönnqvist, generalsekreteraren i Sveriges Olympiska Kommitté Gunilla Lindberg och chefen för Stockholms stads idrottsförvaltning Olof Öhman. Presskonferensen leddes av Olle Zetterberg (utanför bild), som är VD för Stockholm Business Region.
Under hela 2012 firas 100-årsjubileet av Stadionbygget och Stockholms-OS 1912. Det blir drygt 100 idrotts- och kulturevenemang i och runt Stockholm.
Jubileumsåret invigs den 6 januari med en isfestival på Östermalms IP. Andra höjdpunkter blir Olympic Days på "Olympiastadion" i maj, en internationell olympisk jubileumsbankett i Stockholms stadshus den 8 juni och gratisevenemanget Stadionfesten den 9 juni.
Stockholms stadion, som invigdes 1912, är idag är världens äldsta aktiva olympiska arena.
100-årsjubileet av "Solskensolympiaden" bjuder på många återblickar på klassiska olympiska ögonblick. Syftet med evenemangen är att få fler, framför allt barn och ungdomar, att intressera sig för idrott.
Förutom möjligheter att prova på olika idrotter på gator och torg bjuder jubileumsåret också på initiativen Olympic Youth Camp och OS i skolan. Det blir även utställningar, konferenser och guidade turer med OS-tema.
– Jubileumsbanketten blir en olympisk manifestation med många gäster från internationella specialförbund, nationella olympiska kommittéer samt IOK-presidenten Jaques Rogge och basen för London-OS Sebastian Coe. Det sade Gunilla Lindberg, generalsekreterare i Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), på presskonferensen den 14 juni på Stadion.
"Solskensveckan" den 1–10 juni 2012 innehåller en rad aktiviteter som Stadions 100-årsdag, Jubileumsmarathon, Jubileumsregatta i Nynäshamn, Olympisk Jubileumsbankett i Stadshuset, segling på Riddarfjärden, Stadionfesten samt Olympic Youth Camp för 1000 ungdomar och tränare.
Det blir således två marathonlopp i Stockholmsregionen under 2012: Dels den traditionella Stockholms Marathon den 2 juni, dels Jubileumsmarathon den 14 juli. Jubileumsmaran följer den 100 år gamla och drygt fyra mil långa banan så gott det går i nutida bebyggelse på sträckan Stadion–Sollentuna kyrka–Stadion.
Bakom satsningen "Arena Stockholm 1912–2012 — Hundra år av idrott och kultur" står Stockholms stad och idrottsrörelsen företrädd av Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet, Svenska friidrottsförbundet, Stockholms idrottsförbund och Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande.
Svenska Skidförbundet
höll kick-off hos
sponsorn Vattenfall
Svenska längdskidlandslaget för herrar representerades under presskonferensen hos Vattenfall AB den 28 oktober av från vänster Joakim Abrahamsson (förbundskapten), Daniel Richardsson, Emil Jönsson och Marcus Hellner.
Inför vintersäsongens världscuptävlingar höll Svenska Skidförbundet en välbesökt och två timmar lång presskonferens den 28 oktober 2011 hos huvudsponsorn Vattenfall AB på bolagets huvudkontor på Sturegatan 10 i centrala Stockholm.
Det var många aktiva och tränare som ställde upp på presskonferensen. De grenar som var representerade på landslagsnivå var längdåkning, alpint, skicross, snowboard, puckelpist och backhoppning. Bland de medverkade fanns exempelvis Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Anja Pärson och Jens Byggmark.
Presskonferensen inleddes med anföranden av Vattenfalls VD och koncernchef Øystein Løseth och Svenska Skidförbundets tillförordnade förbundsdirektör Niklas Carlsson
Några dagar tidigare, den 14 oktober, meddelade Vattenfall att bolaget i ett nytt avtal vidareutvecklar sitt samarbete med den olympiska kommittén i Sverige till att även omfatta de olympiska kommittéerna i Tyskland och Nederländerna, som är Vattenfalls tre kärnmarknader.
Samarbetet tar fasta på vikten av långsiktighet och investeringar i framtida idrott. Många löften inom sommar- och vinteridrott kommer att få helt nya möjligheter att utvecklas genom det nya avtalet.
Det nya sponsoravtalet börjar gälla under oktober och sträcker sig till och med 2016. Under rubriken "Olympic Talent Support Vattenfall" kommer 30 till 50 lovande idrottare per land (Sverige, Nederländerna och Tyskland) att få möjlighet att helhjärtat satsa på att utveckla sin idrott. Målsättningen är bättre prestationer och i förlängningen fler olympiska medaljer till respektive land.
Förutom ovanstående satsning, kommer Vattenfall i samråd med de tre nationella olympiska kommittéerna också att sjösätta ”Team Vattenfall” med cirka 24 etablerade olympiska stjärnor i både vinteridrotter och sommaridrotter från de tre länderna.
På plats under presskonferensen den 28 oktober fanns det svenska alpina damlandslaget företrätt av från vänster Fredrik Steinwall (Damchef Världscup), Kajsa Kling, Maria Pietilä Holmner, Sara Hector och Anja Pärson.
Fredrik Reinfeldt tog emot Danmarks nya statsminister i Rosenbad
Statsminister Fredrik Reinfeldt och Danmarks nya statsminister Helle Thorning-Schmidt höll en gemensam presskonferens i Bella Venezia i regeringsbyggnaden Rosenbad i Stockholm den 17 oktober. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet.
Danmarks nya statsminister, den socialdemokratiska partiledaren Helle Thorning-Schmidt, besökte Fredrik Reinfeldt i Rosenbad den 17 oktober. Det blev det första bilaterala utlandsbesöket för Thorning-Schmidt som statsminister. Veckan innan deltog hon i ett EU-möte i Bryssel.
Helle Thorning-Schmidt blev Danmarks första kvinnliga statminister, då hon den 3 oktober tillträdde sin post i spetsen för en trepartiregering.
Europafrågor på agendan
Samtalen mellan de båda regeringscheferna gällde främst EU-frågor som den ekonomiska och finansiella krisen i Europa och förberedelser inför det europiska toppmötet den 23 oktober.
Danmark tar över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd efter jul och de två regeringscheferna fick tillfälle att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma hållningar visavi EU också rörande de båda ländernas syn på miljö- och klimatfrågor. De fick dessutom tillfälle att beröra situationen i Mellanöstern och den pågående insatsen i Libyen.
Både Fredrik Reinfeldt och Helle Thorning-Schmidt framhöll vid presskonferensen att det är viktigt att få de 27 EU-medlemmarna att diskutera hur vi bäst använder EU:s budget. Den danska statsministern underströk att Danmark under sitt ordförandeskap vill lyfta frågan om vad vi gör med EU:s budget inför år 2020. Ett grönare Europa var en av de önskvärda satsningar som hon nämnde som exempel.
Fredrik Reinfeldt berättade att utöver bilaterala frågor och EU, så hade man diskuterat planerna på ett gemensamt nordisk-baltisk-brittiskt möte i början av nästa år. Då ska vi prata om tillväxtskapande åtgärder och vad som på längre sikt bygger våra samhällen starka – och inte bara krishantering. Reinfeldt menade att detta behöver vi också göra inom EU.
Fortsatt dansk-svenskt samarbete
Helle Thorning-Schmidt sa att statsministermötet den 17 oktober var en början på ett samarbete, där "vi kommer att ses ofta och där vi står inför stora utmaningar i Europa, utmaningar som vi tillsammans ska bidra till att lösa".
Helle Thorning-Schmidts nya regering trädde till efter Folketingsvalet den 15 september. Hon leder en minoritetsregering med representanter från tre av Folketingets åtta partier, nämligen Socialdemokraterna med 11 ministrar och Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti med 6 ministrar vardera.
Regeringen har tillsammans 77 av Folketingets 179 mandat, men har ett uttalat stöd från den s k Enhedlisten – de Röd-Gröna. Regeringens huvudmål för perioden är att föra landet tryggt och säkert ut ur krisen och att få ”ett Danmark som står samman”.
Jan-Erik Lidström
2011-10-18
Palatset på Riddarholmen
har öppnat för alla
mellan 6 och 18 år
Palatset är det ombyggda Gamla Riksarkivet med besöksadress Birger Jarls torg 2 A på Riddarholmen i Stockholm. På bilden ses Palatset och Centralbron fotograferade från Riddarholmsbron den 17 september 2011.
Lördagen den 1 oktober öppnade Palatset för allmänheten. Äntligen säger många, som väntat länge på detta. Palatset ligger inrymt i Gamla Riksarkivets lokaler på Birger Jarls torg 2 A på Riddarholmen, i en röd, stor, tegelbyggnad, som stod färdig redan 1891.
En formell invigning genomfördes ett par dagar tidigare i närvaro av kronprinsessan Victoria. Målgruppen för Palatset är alla mellan 6 och 18 år. Men på Palatsets hemsida kan man läsa att också vuxna är hjärtligt välkomna.
Stockholms Varjehandas reporter, som tillhör pensionärsgruppen i Stockholm, kände sig definitivt varmt välkomnad av vänliga ungdomar och vuxna, som såg till att han kom rätt i de många lokalerna, korridorerna och trapporna.
En verksamhet och ett kulturutbud som imponerar
Vare sig man gillar att måla, skriva, dansa eller spela teater eller musik kan man få sitt lystmäte i Palatset. Här kan man nämligen göra det mesta; spela in en skräckscen eller sy kläder; se på film eller en teaterföreställning; spela musik eller författa; dirigera, sjunga eller dansa; göra radio- eller tv-program; träna cirkuskonster, läsa eller spela schack. Eller – kanske bara sitta och fundera och registrera allt som händer runt omkring en.
De många aktiviteterna och verksamheterna i Palatset är utspridda på sex olika plan och i 33 rum med olika funktioner. Här finns bl a Bokeriet och Röda rummet, Stora och Lilla scenen, Mediaverkstaden, Fotostudion, Jamrummet/Musikstudion och 4K 3 D-bion. Och naturligtvis ett kafé och en restaurang.
Musiker, artister, författare, konstnärer med flera kommer att vara tillängliga i Palatset för att roa, aktivera och stimulera besökarna.
I Röda Rummet kommer exempelvis två olika författare att finnas kl 11 och 14. Petrus Dahlin och Johanna Lindbäck medverkade på öppningsdagen och fick då tillfälle att berätta om sitt skrivande och svara på mångahanda frågor från intresserade barn och ungdomar. Den sistnämnda betonade vikten av att vara uthållig och envis som författare.
Engagemang och involvering bakom Palatset
Initiativtagare till Palatset är barnfilmsproducenterna Lotta Nilsson och Anders Bergh samt barnboksförfattaren Moni Nilsson-Brännström. De sökte en lokal, som kunde fungera som en kulturell mötesplats för ungdomar. Och de fann Gamla Riksarkivet, som stod tomt och inte användes längre.
Deras grundidé är att traditionella kulturformer som litteratur, film, teater musik ska blandas med nya och att de unga besökarna ska vara med och skapa och utveckla verksamheten. Ambitionen är att involvera barn och ungdomar i allt som sker i Palatset, så att de ska finna sin egen kreativitet och därmed kunna växa som människor. Och de har varit med om att bygga upp och utforma Palatset till vad det har blivit.
En speciell så kallad VIPP-grupp (= Very Important Palatset People) med ungdomar och ledd av den konstnärliga ledaren Lotta Nilsson har inför öppnandet bl a jobbat fram en färgglad och festlig tidning, Rookie, som alla besökare får. Fyra nummer om året ska produceras. Lotta Nilson konstaterar att ”vi är sjukt stolta över att vi har byggt ett världsunikt hus tillsammans med barnen och ungdomarna”.
Öppettider, pris m m
Palatset har ett begränsat öppethållande eftersom den primära målgruppen, barn och ungdomar går i skolan på vardagarna. Det är därför inledningsvis öppet lördagar och söndagar mellan 10 och 17 och på kommande höstlov (31/10–4/11) och jullov (27/12–8/1). Men man har en målsättning om att successivt utöka antalet öppna dagar.
Kostnaden för entré är 120 kr för alla, oavsett ålder. Det innebär att det blir ett kostsamt besök för en barnfamilj. Men - det är prisvärt och alla aktiviteter ingår i priset.
På hemsidan säger Alexandra och Sonia att ”det bästa med palatset är att det finns bio och att det är så mycket aktiviteter. Palatset är lite som ett fritids fast man får göra en massa andra saker”.
SV:s reporter trivdes allra bäst i Röda Rummet med dess härliga röda sammetssoffor och fåtöljer och det angränsande rummet, Bokeriet, fyllt med barn- och ungdomsböcker. Med en atmosfär av trivsamma bibliotek och - en touch av det Gamla Riksarkivet.
Reporter: Jan-Erik Lidström
Publicerat: 3 oktober 2011.
Banbrytande rysk realistisk konst ställs ut på Nationalmuseum
De samhällsengagerade bilderna med skildringar av sociala orättvisor och svåra levnadsförhållanden spelade en viktig roll för den ryska konstnärsgruppen Peredvizjniki. Ett typiskt exempel är Ilja Repins "Pråmdragare vid Volga" (på fotot), som skildrar pråmdragarnas hårda villkor i Ryssland i slutet på 1800-talet. Målningen är ett av de mest berömda ryska konstverken överhuvudtaget. Målningen kan således nu beskådas på Nationalmuseum i Stockholm.
Den 29 september öppnade "Peredvizjniki banbrytare i ryskt måleri", som är höstens stora utställning på Nationalmuseum i Stockholm. Det är första gången en utställning med konstnärsgruppen Peredvizjniki visas i Sverige.
Ett hundratal målningar har lånats från Tretiakovgalleriet i Moskva och Ryska Museet i S:t Petersburg. Peredvizjnikis konst har länge varit oerhört populär i Ryssland, men är fortfarande näst intill okänd utanför landets gränser.
Utställningen ger besökarna möjlighet att lära känna det ryska måleriet från Tolstojs och Tjajkovskijs tid.
Peredvizjniki bildades 1870 som en reaktion mot den ryska konstakademins konservatism och dominerande ställning i konstlivet. Syftet var att nå konstnärlig frihet.
I ett realistiskt måleri skildrade gruppen naturen, människan och samhället i samtidens Ryssland. Fattiga jordbruksarbetare och politiska aktivister målades med samma engagemang som stämningsfulla skymningslandskap och porträtt av landets ledande intellektuella.
Gruppen använde konsten för att belysa sociala och politiska frågor och ordnade vandringutställningar för att föra konsten ut till folket utanför storstäderna S:t Petersburg och Moskva. Gruppens formella ryska namn blir i svensk översättning Sällskapet för vandringsutställningar.
Under vernissagen den 29 september gav utställningskommissarien Per Hedström en välbesökt introduktion. Utställningen pågår till och med den 22 januari 2012.
STOCKHOLMS VARJEHANDA RECENSERAR
"SPAGHETTIOPERA ORIGINALE"
PÅ REGINA I STOCKHOLM:
Fullfjädrad premiär
för SpaghettiOperan
Reginas finalsäsong
I "SpaghettiOpera Originale" medverkar från vänster operasångarna Henriette Indahl-Backman, Eva Marklund, Charlotta Huldt-Ramberg och Thomas Lander. Fotograferat under premiären den 22 september på Regina.
Stockholms Varjehanda ger premiären på helaftonsupplevelsen "SpaghettiOpera Originale" med trerättersmiddag torsdagen den 22 september 2011 på Regina på Drottninggatan 71 A i Stockholm betyget 5 poäng (på skalan 1–5 poäng) dvs det allra högsta betyget.
Efter 15 år, 50 produktioner, 3 000 föreställningar, nästan en halv miljon besökare och 30 ton spagetti har det lilla operahuset SpaghettiOperan Regina inlett sin finalsäsong.
Den 22 september var det premiär för produktionen "SpagetthiOperan Originale" med det bästa från bland annat Don Juan av Mozart, Läderlappen av Strauss, Madame Butterfly av Puccini och Carmen av Bizet. På programmet stod även populära sånger från "American Songbook".
Denna produktion är den första av tre finalproduktioner under den innevarande sista säsongen. De övriga två produktionerna blir "OperaJulShow" med premiär den 24 november och "Grand Finale – SpaghettiOpera 15" med premiär den 5 januari. Den allra sista föreställningen ges den 31 mars 2012.
Därmed avslutas en epok i Stockholms kulturliv. Efter den 31 mars blir teaterlokalen en konferens- och eventlokal med olika arrangemang och teman. Det blir gästspel av artister och grupper
SpaghettiOperan Regina drivs under pressade ekonomiska förhållanden av det äkta paret Hans Ramberg och Charlotta Huldt-Ramberg. Verksamheten drivs inom ramen för Hathor Opera AB, där Hans Ramberg är VD och enda styrelseledamot. Bolaget har två bifirmor: Ystads Operafestival och Regina Stockholms Operamathus.
SpaghettiOpera uppges vara ett unikt koncept. Det inkluderar operaföreställning och trerättersmiddag samtidigt. Teatersalongen är en restaurang för max 180 personer där publiken äter och dricker under föreställningen.
Publiken ingår i scenografin som rekvisita och statister. Det blir närkontakt, ibland direkt fysisk kontakt, med artisterna. Framför allt besökare vid borden längs passagen mellan den stora och den lilla scenen löper stor chans/risk att uppmärksammas på ett eller annat sätt under föreställningen.
Artisterna ömsom sjunger, ömsom serverar.
Ordinarie pris för föreställning med teatermeny är 795 kronor per person. Show med lyxmeny kostar 1 340 kronor per person. Kostnad för dryck (utöver bordsvatten och kaffe) tillkommer.
Teatermenyn bestod denna gång av förrätten tomat och mozarella, huvudrätten pasta med köttfärssås och efterrätten chokladkaka. Inte särskilt märkvärdigt kanske, men välmotiverat för att hålla prisnivån nere och ändå få det att smaka riktigt gott. Den som önskar vin till maten köper det i baren och tar det med sig in i salongen.
Premiärföreställningen bjöd på lysande operasång av Henriette Indahl-Backman, Charlotta Huldt-Ramberg och Eva Marklund samt inte minst barytonsångaren Thomas Lander. Alla fyra har gedigen operautbildning och lång yrkeserfarenhet.
Uppdraget som kapellmästare eller snarare föreställningspianist alternerar mellan Majsan Dahling och Eric Skarby, båda med musikhögskoleutbildning och bred erfarenhet från andra scener.
Sammanfattande omdöme: Föreställningen och trerättersmiddagen blev tillsammans en mycket lyckad helaftonsupplevelse som präglades av operasång på toppnivå, humor, spelglädje och en entusiastisk publik. Än finns det tid att uppleva denna unika form av operaföreställning, som kommer att upphöra den 31 mars 2012. Betyg: 5 poäng (på skalan 1–5 poäng) = toppbetyg.
Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda (SV).
Publicerat: 23 september 2011.
SpaghettiOperan Regina drivs sedan 1997 av det äkta paret Charlotta Huldt-Ramberg (idé, regi och sång) och Hans Ramberg (VD och ansvarig för scenografi och ljus).
Debattartikel av infrastrukturministern:
Regeringen satsar 55
miljarder kronor på
att minska trafikköerna
i Stockholmsregionen
Artikelskribenten statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) är född 1965 i Södertälje. Hon bor i Enhörna, är gift och har två barn. Hon är infrastrukturminister sedan 2010. Var finanslandstingsråd 2008–2010 och riksdagsledamot 1997–2008. Hon har tidigare varit hotellchef för Stadshotellet i Södertälje. Catharina Elmsäter-Svärd har skrivit denna artikel för publicering i lokaltidningen Täby Allehanda och här i webbtidningen Stockholms Varjehanda. Fotograferat den 14 juli 2011 i samband med regeringens sommarfika i Rosenbad.
I debatter och reportage låter det ofta som om inget händer i Stockholmsregionens infrastruktur. Det kunde inte vara mer fel.
Regeringen arbetar hårt, tillsammans med staden och landstinget samt med landsting och kommuner i Mälardalen för att minska köerna och bekämpa flaskhalsar.
De största satsningarna i mannaminne genomförs nu.
De upprättade nationella och regionala planerna kompletterar varandra och bildar en helhet.
Den s k Stockholmsöverenskommelsen fastställdes mellan dåvarande Vägverket och Banverket å ena sidan och Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms län å andra sidan.
I den ingick ett stort antal satsningar i nationell plan samt i länsplanen på spår och vägar samt en stor del medfinansiering via trängselskatt.
Satsningarna på kollektivtrafik i Stockholm är mycket stora. Särskilt järnvägsobjekten har en stark koppling till utbyggnad av kollektivtrafiken, men även åtgärderna i vägsystemet som syftar till ökad framkomlighet gynnar förstås kollektivtrafiken.
Vi ser byggkranarna och maskinerna överallt. Flera stora projekt genomförs nu i hög takt.
Ingen som lever i Stockholm kan ha missat Citybanan, en investering på cirka 17 miljarder kronor, som kommer att fördubbla spårkapaciteten genom Stockholm och möjliggöra fler pendeltåg och fler regionaltåg.
Jag blir lika glad varje gång jag sitter i ett möte på departementet och huset skakar av sprängningarna under oss.
Ett annat är Norra länken, cirka 7 miljarder kronor, som kommer att ta bort inte minst all tung trafik från Valhallavägen.
E18 från Kista till Hjulsta, cirka 3 miljarder kronor, förbättrar miljön i Tensta-Rinkeby och är av stor betydelse för Kistas möjligheter att fortsätta utvecklas som ett av Europas viktigaste it-kluster.
Nästa år hoppas vi starta bygget av Förbifarten, 27 miljarder kronor, för att binda ihop regionen och avlasta Essingeleden, som är på bristningsgränsen, och föra mer genomfartstrafik från Stockholms centrala delar. Bara dessa projekt representerar tillsammans cirka 55 miljarder kronor.
Till detta kommer de investeringar landstinget gör i till exempel utbyggnad av snabbspårvägar och upprustning av Roslagsbanan. Det som Stockholm och andra kommuner i regionen gör kommer också därtill.
Visst, det finns mer att göra. Infrastrukturen är en avgörande faktor för regionens utveckling och därmed för jobb och välfärd.
Att däremot påstå att inget händer och att regeringen inte bryr sig om problemen visar bara att man antingen är djupt okunnig eller har andra skäl för att inte erkänna sanningen.
Catharina Elmsäter-Svärd
Infrastrukturminister
Näringsdepartementet
Publicerad den 1 september 2011 både här i webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV) och i lokaltidningen Täby Allehanda (TA).
Stadsteatern bjöd
på smakprov under
Kulturfestivalen
i Stockholm
Skådespelaren Pia Johansson (i lång klänning på scenen) var programledare när Stockholms stadsteater den 17 augusti gav smakprov ur höstens repertoar på Kulturfestivalens Lilla Sergelscen utomhus på Beridarbansgatan (som går genom Kulturhuset mellan Sergels torg och Brunkebergstorg).
Stockholms stadsteater presenterade den 17 augusti under Kulturfestivalen sin höstrepertoar från en tillfällig scen vid Sergels torg.
Först ut av nyskrivna pjäser är "Huset vid Flon" efter Kjell Johanssons romantrilogi "De utsatta". Urpremiär den 19 augusti. Under oktober följer "Den halvfärdiga himlen" utifrån texter av poeten Tomas Tranströmer. Manus och regi av Mia Winge. "Komma rusande" är en dansteater av Birgitta Egerbladh med texter av författaren Sara
Mannheimer (hyllad för "Reglerna"). "Gregorius" av Bengt Ohlsson är en dramatisering av Erik
Uddenberg med Johan Rabaeus som pastor Gregorius. Regi Emma Bucht.
I november blir det urpremiär för relationsdeckaren "Blev det inte mer än så här?" med manus och regi av Jonna Nordenskiöld.
Ytterligare en urpremiär följer efter nyår: "Olof Palme, en pjäs från Sverige" av Lucas Svensson. Rollen som Palme spelas av Philip Zandén.
På Stora scenen har "Jeppe på berget" en sen augustipremiär i en nyöversättning av Lucas Svensson. Han har gjort en bearbetning inspirerad av Björn af Kleens reportagebok "Jorden de ärvde" tillsammans
med regissören Ole Anders Tandberg. Leif Andrée gör Jeppe.
Den hyllade brittiska pjäsen "Rött" har Skandinavienpremiär den 10 september på Liljevalchs i ett samarbete mellan Stadsteatern och konstsalongen.
Aischylos skrev sitt drama "Orestien" 458 år före Kristus. 2 469 år senare försvarar den fortfarande sin plats i världsdramatiken. Premiär 17 september. Ann Petrén gör Klytaimestra och Tobias Theorell
regisserar.
Gogols "Revisorn" har premiär på Stora scenen den 23 september med Ingvar Hirdwall som
borgmästaren, en av hans favoritroller.
Under hösten smygstartar Stockholms stadsteater Strindbergsåret 2012 med tre premiärer: "Leka med
elden" (i regi av Sofia Jupither), "Fröken Julie" och "Dödsdansen". Helena Bergström debuterar som
teaterregissör med Fröken Julie.
Även Sissela Kyle regidebuterar i höst med Alan Ayckbourns svarta komedi "Vänner" i översättning av
Anita Dahl och Leif Zern.
Harold Pinters "Ingen mans land" i regi av Lena T Hansson har premiär den 1 december.
Ingmar Bergmans filmklassiker "Persona" har Sverigepremiär som teaterföretällning den 8 december.
Regi Hugo Hansén med Frida Westerdahl och Sofia Ledarp i de stora rollerna.
Den tårdrypande "Barnen ifrån Frostmofjället" har decemberpremiär i Skärholmen.
För första gången blir det en
familjeföreställning på Klara Soppteater: "En bit blommig falukorv" med musik från Hans Alfredsons
klassiska barnskiva. Premiär 27 augusti.
Som första premiär 2012, den 6 januari, gör regissören Alexander Mørk-Eidem sin egen version av
Anton Tjechovs ofullbordade pjäs "Platonov". I titelrollen Fredrik Lycke.
Regissören Eva Bergman återkommer till Stockholms stadsteater med Sverigepremiären av "Äktenskapet" den 13 januari. Det äkta paret spelas av Gunilla Nyroos och Lennart Hjulström.
I februari gör filmregissören Colin Nutley ett nytt gästspel på Stockholms stadsteater med Noël
Cowards "Kort möte – Brief Encounter", som beskrivs som en elektrisk återhållen passion i skuggan av andra världskriget.