ANNONS



STOCKHOLMS  VARJEHANDA

Detta är Nyhetssidan av den regionala webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV), som är en fristående, opartisk och privatägd tidning i Stockholms län.

Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@stockholmsvarjehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.
Denna sida uppdaterades den 2 januari 2020 klockan 18.30.


 

Ny byggnad
för akutvård
på Danderyds
sjukhus

En ny akutvårdsbyggnad på Danderyds sjukhus (DS) beräknas bli klar under 2019.

Ombyggnationen av det befintliga huset genomförs sedan under åren 2020–2023.

Danderyds sjukhus är ett av de större akutsjukhusen i Sverige och dessutom norra Europas största förlossningssjukhus.

Beslutet om en ny byggnad för akutvården fattades 2014. Första spadtaget togs 2015.

– Medarbetarna har varit med från allra första början och utformat lokalerna tillsammans med arkitekterna. Det säger Ingela Lundberg, chef för programkontoret, i ett pressuttalande.

– Det här är det största som har hänt på Danderyds sjukhus sedan 1964, menar överläkare Lars Eurenius. Han är driftsättningsledare för hela projektet.

De gamla lokalerna är från 1964. De har renoverats och modifierats under åren för att följa utvecklingen inom vården.

För att klara DS nya utökade uppdrag i Regionens framtidsplan behövs en helt ny och modernare byggnad.

Den nya akutvårdsbyggnaden består av sju våningsplan. De enheter som flyttar in är akutmottagningen, centraloperationen, postoperativa avdelningen, hjärtintensivvårds-avdelningen, hjärtinterventionen (kranskärlsröntgen och pacemakeroperation), intensivvårdsavdelningen, röntgen och steriltekniken.

Röntgen har sedan april 2019 haft viss verksamhet i den nya byggnaden. Sterilcentralen flyttade in före sommaren.

Nu under de närmaste veckorna i september och oktober 2019 kommer de stora flyttarna att ske i tre omgångar. Sist ut är akutmottagningen och centraloperationen, meddelar sjukhuset.

Vecka 41 ska allt vara på plats. Därefter blir det en pressträff i mitten av oktober.

Korta fakta om den nya akutvårdsbyggnaden:

1 000 medarbetare kommer att arbeta där. Totalt har DS cirka 4 000 anställda.

Den nya akutmottagningen är dimensionerad för 95 000 patienter per år. För närvarande tas cirka 90 000 patienter emot per år.

Byggnaden består av totalt 27 500 kvm fördelade på 7 våningsplan.

Där finns 10 intensivvårdsplatser och 8 intensivvårdsplatser speciellt för hjärtpatienter.

Byggnaden har 12 operationssalar med modulväggar, som möjliggör flexibilitet.

Där finns 24 vårdplatser för postoperativ vård (efter operation).

Region Stockholms fastighetsbolag Locum ansvarar för byggprojektet.

Publicerat: 20 september 2019.

 


ANNONS


 

Kommentera innehållet i Stockholms Varjehanda på företagets Facebooksida!

 

Nu är det beslutat: Stockholms stadsbibliotek byggs inte ut
– ska renoveras i fem år

Stockholms stadsbibliotek ligger vid korsningen av Sveavägen och Odengatan i stadsdelen Vasastaden. Till höger ses Odengatans backe upp till Odenplan. Stadsbiblioteket invigdes 1928 och ansågs då vara ett mycket modernt bibliotek. Arkitekten var Gunnar Asplund. Numera är biblioteket och de intilliggande basarerna i gatuplanet med hyresgästerna McDonald's, Office Depot, Falafelkungen och 7-Eleven i stort behov av renovering. Fotograferat den 17 december 2019 av Helena Lindskog.

 

I måndags, den 16 december 2019, beslutade den grönblåa majoriteten i Stockholms stads kommunfullmäktige att det eftersatta underhållet av Stadsbiblioteket ska åtgärdas under en femårsperiod. Den totala investeringen beräknas till 260 miljoner kronor.

– Inga större investeringar har gjorts på Stadsbiblioteket sedan 1980-talet. De åtgärder vi nu kommer att vidta är helt nödvändiga för att klara myndighetskraven. Det säger Stockholms stads bostads- och fastighetsborgarråd Dennis Wedin (M) i ett pressuttalande.

De tidigare alternativ som har utretts och som har avsett omfattande ombyggnad, utveckling och renovering har visat sig inte vara ekonomiskt hållbara. Därför har huvudstadens fastighetsnämnd och kulturnämnd i ett gemensamt genomförandebeslut föreslagit att fastigheten underhålls till en investeringsutgift om 260 miljoner kronor inklusive index.

Efter år 2025, då underhållsprojektet ska vara genomfört, tillkommer cirka fem miljoner kronor per år för att fastigheten ska fortsätta vara välskött.

Planerat underhåll inom femårsperioden avser:
Uppfyllande av myndighetskrav med ökad barnsäkerhet, förbättrad brandsäkerhet och tillgänglighet
Injustering av tekniska installationer
Utvändig renovering med översyn av bland annat dränering, tak och terrass
Översyn och åtgärder av vatten och avlopp.

De så kallade basarerna (butikerna i gatuplanet) med externa hyresgäster behöver tomställas och göras stomrena. Tekniska installationer behöver bytas. Hyresgästerna måste evakueras då underhållsåtgärderna är omfattande.

Föredragande borgarråd har varit Dennis Wedin (M) och kultur-, idrotts- och stadsmiljöborgarrådet Jonas Naddebo (C)

Fastighetsnämnden äger fastigheten Spelbomskan 16, som består av Stadsbiblioteket (Asplundhuset) och basarerna.

Stadsbiblioteket är en av stadens viktigaste byggnader och en populär kulturinstitution i hjärtat av Stockholm. Dessvärre har byggnaden alltför länge fått stå och förfalla, framhåller Stadsledningskontoret i sitt tjänsteutlåtande över november månads minoritetsåterremiss inför det slutgiltiga beslutet den 16 december.

Stockholms stadsbibliotek invigdes 1928. Det ansågs då vara ett mycket modernt bibliotek. Idag är biblioteket ett byggnadsminne med ett mycket stort bevarandevärde.

Oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S) framhöll i en reservation bland annat följande: "Att den borgerliga majoriteten nu föreslår att mer resurser ska användas för lokaler avsedda för detaljhandel och hamburgerrestaurang än för biblioteksverksamhet säger mycket om ambitionen för kulturpolitiken".


Publicerat: 18 december 2019.

 


ANNONS


 

Hearing hos Stockholms
Handelskammare om
morgondagens kollektivtrafik

Handelskammarens välbesökta hearing om framtidens kollektivtrafik hölls den 6 november klockan 10–12 i huvudkontorets ljusgård på Brunnsgatan 2 vid Engelbrektsplan i Stockholm.

 

Den regionala näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare arrangerade på förmiddagen den 6 november 2019 eventet "Morgondagens kollektivtrafik – en hearing om framtidens resande i Stockholmsregionen". Närmare 150 personer deltog i hearingen (utfrågningen) som hölls i Handelskammarens ljusgård i huvudkontoret på Brunnsgatan 2 i Stockholm.

Handelskammaren framhöll att under de kommande åtta åren beräknas Stockholmsregionens befolkning öka med över 300 000 personer. För att möta de nya invånarnas behov av resor genomförs satsningar på utbyggd kollektivtrafik, så som nya tunnelbanelinjer, spårförbindelser och vägar.

Samtidigt befinner sig kollektivtrafiken i ett tekniksprång: Autonoma system tar över från förarframförda fordon. Fossildrivna transporter ersätts med klimatsmarta alternativ.

De 11 talarna företrädde olika intressen. De fick nio minuter var för att presentera nuläge och framtidsplaner för sina trafikmedel och en minut för att svara på frågor, så det gick snabbt undan uppe på podiet under ledning av Handelskammarens näringspolitiske expert Carl Bergkvist.

Först ut var trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) från Regíon Stockholm. Därefter talade Claudia Olsson, VD för Stellar Capacity, Johan Oscarsson, VD för MTR Tunnelbanan, Daniel Mohlin, marknadschef för Nobina, Jurong Li, Nordenchef för Volvo Bussar, Desirée von Schéele Ressel, VD för Ressel Rederi, Torborg Chetkovich, Partner i CapMan Infra, Joel Järvinen, Nordenchef för Uber, Erik Bergqvist, VP Sales för Voi, Hans Arby, VD och grundare av UbiGo, samt avslutningsvis Jens Holm (V) ordförande för riksdagens trafikutskott.

Presentationen handlade om både stort och smått: Från miljardinvesteringar i infrastruktur till behovet av regn- och vindskydd vid bryggor för passagerare i den lokala färjetrafiken i Stockholm.

Hearingen kan sammanfattas med tre ord för morgondagens kollektivtrafik: Den blir elektrisk, uppkopplad och automatiserad.


VIDEO (161 sekunder). Stockholms Handelskammares näringspolitiske expert Carl Bergkvist ledde hearingen. Han välkomnade trafikregionrådet (tidigare trafiklandstingsrådet) Kristoffer Tamsons (M) som förste talare. Kristoffer Tamsons ansvarar för Region Stockholms trafiknämnd, AB SL, övergripande trafikfrågor och frågor som inte handläggs av andra regionråd inom Trafiknämnden. Det var den 1 januari 2019 som Stockholms läns landsting bytte namn till Region Stockholm och tog över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen.


VIDEO (90 sekunder). Riksdagsledamoten och ordföranden i Riksdagens trafikutskott Jens Holm (V) betonade det nödvändiga i att resa klimatsmart i "en stad byggd för människor och inte för bilar".


Publicerat: 17 november 2019.

 


ANNONS


 

Solna har bästa företagsklimatet
för tolfte året i följd bland
Sveriges 290 kommuner

Sveriges bästa företagsklimat finns i Solna i Stockholms län. Det visar Svenskt Näringslivs nya ranking av företagsklimatet i Sveriges samtliga 290 kommuner för år 2019. Årets klättrare på rankinglistan är Malung-Sälen.

I topp på rankinglistan kommer således Solna (för tolfte gången i rad), i år följd av Höganäs och Staffanstorp i Skåne.

– Att Solna fortsätter att vinna är ett resultat av ett konsekvent förbättringsarbete från kommunens sida i kombination med goda förutsättningar. Det säger Christer Östlund, ansvarig för Kommunrelationer på organisationen Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande den 24 september.

Låg kommunalskatt, hög andel entreprenader, många företagare och att flertalet av kommunens invånare förvärvsarbetar är några framgångsfaktorer till att Solna ånyo har landets bästa företagsklimat.

90 000 personer på 10 000 arbetsplatser, en besöksnäring som växer, inte minst tack vare Friends Arena och Mall of Scandinavia, är några kännetecken.

Malung-Sälen i Dalarna är den kommun som har klättrat upp flest placeringar på rankinglistan, från plats 256 till plats 98.

– Företagen i Malung-Sälen vittnar om stora förbättringar från kommunens sida. De får snabb återkoppling när frågor dyker upp. Kommunen visar tydligt att den inser företagsklimatets betydelse.

På 290:e och därmed sista plats i årets kommunranking hamnar återigen Pajala i Norrbotten.

10 KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN BLAND SVERIGES 50 BÄSTA

Av kommunerna i Stockholms län kan nämnas att efter Solna kommer Sollentuna (på plats 5), Upplands Väsby (11), Danderyd (14), Upplands-Bro (16), Täby (18), Salem (32), Österåker (38), Nacka (45) och Sigtuna (47) bland rikets 50 bästa kommuner (i detta avseende).

Huvudstadskommunen Stockholm hamnar först på 111:e plats.

I årets enkät får 42 kommuner betyget "bra" i sammanfattande omdöme från sina företag. Det är rekordmånga och kan jämföras med 32 kommuner 2017.

– Ett viktigt syfte med rankingen är att lyfta de kommuner som lyckas väl och få dem att inspirera andra. Nu gör vi det lättare för kommuner med liknande förutsättningar att jämföra sig med varandra, säger Christer Östlund.

FÖRETAGSKLIMATET LOVORDAS MER AV POLITIKERNA ÄN AV FÖRETAGEN

I år skickades enkäten även till samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige. I de flesta kommunerna ger politikerna det lokala företagsklimatet ett bättre betyg än vad företagen gör.

Totalt svarade över 30 0000 företag på årets enkät, som genomfördes mellan januari och april 2019 av Demoskop på Svenskt Näringslivs uppdrag. Svarsfrekvensen från företagen blev 49 procent.

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag.

2019 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 30 627 företagare. I den sista tredjedelen väger Svenskt Näringsliv även in statistiska faktorer från SCB och UC. På hemsidan www.foretagsklimat.se visas hela rankinglistan, både totalt och för de olika delfaktorerna över tid.

Publicerat: 27 september 2019.

 


ANNONS