ANNONS



STOCKHOLMS  VARJEHANDA

Detta är Nyhetssidan av den regionala webbtidningen Stockholms Varjehanda (SV), som är en fristående, opartisk och privatägd tidning i Stockholms län.

Text och bild där inte annat anges: Mac Lennart Lindskog,
mac.lennart.lindskog@stockholmsvarjehanda.se, mobiltelefon 073 514 66 60.
Denna sida uppdaterades den 8 juli 2020 klockan 21.30.


 

Ny byggnad
för akutvård
på Danderyds
sjukhus

En ny akutvårdsbyggnad på Danderyds sjukhus (DS) beräknas bli klar under 2019.

Ombyggnationen av det befintliga huset genomförs sedan under åren 2020–2023.

Danderyds sjukhus är ett av de större akutsjukhusen i Sverige och dessutom norra Europas största förlossningssjukhus.

Beslutet om en ny byggnad för akutvården fattades 2014. Första spadtaget togs 2015.

– Medarbetarna har varit med från allra första början och utformat lokalerna tillsammans med arkitekterna. Det säger Ingela Lundberg, chef för programkontoret, i ett pressuttalande.

– Det här är det största som har hänt på Danderyds sjukhus sedan 1964, menar överläkare Lars Eurenius. Han är driftsättningsledare för hela projektet.

De gamla lokalerna är från 1964. De har renoverats och modifierats under åren för att följa utvecklingen inom vården.

För att klara DS nya utökade uppdrag i Regionens framtidsplan behövs en helt ny och modernare byggnad.

Den nya akutvårdsbyggnaden består av sju våningsplan. De enheter som flyttar in är akutmottagningen, centraloperationen, postoperativa avdelningen, hjärtintensivvårds-avdelningen, hjärtinterventionen (kranskärlsröntgen och pacemakeroperation), intensivvårdsavdelningen, röntgen och steriltekniken.

Röntgen har sedan april 2019 haft viss verksamhet i den nya byggnaden. Sterilcentralen flyttade in före sommaren.

Nu under de närmaste veckorna i september och oktober 2019 kommer de stora flyttarna att ske i tre omgångar. Sist ut är akutmottagningen och centraloperationen, meddelar sjukhuset.

Vecka 41 ska allt vara på plats. Därefter blir det en pressträff i mitten av oktober.

Korta fakta om den nya akutvårdsbyggnaden:

1 000 medarbetare kommer att arbeta där. Totalt har DS cirka 4 000 anställda.

Den nya akutmottagningen är dimensionerad för 95 000 patienter per år. För närvarande tas cirka 90 000 patienter emot per år.

Byggnaden består av totalt 27 500 kvm fördelade på 7 våningsplan.

Där finns 10 intensivvårdsplatser och 8 intensivvårdsplatser speciellt för hjärtpatienter.

Byggnaden har 12 operationssalar med modulväggar, som möjliggör flexibilitet.

Där finns 24 vårdplatser för postoperativ vård (efter operation).

Region Stockholms fastighetsbolag Locum ansvarar för byggprojektet.

Publicerat: 20 september 2019.

 


ANNONS


 

Kommentera innehållet i Stockholms Varjehanda på företagets Facebooksida!

 

SL och Nobina premiärvisade
batteridriven och utsläppsfri
"superbuss" i Järfälla


VIDEO (90 sekunder). Vid pressvisningen hos Nobinas bussdepå i Kallhäll i Järfälla kommun kom den nya batteridrivna och utsläppsfria BRT-bussen (Bus Rapid Transit) körande nästan ljudlöst. Ut ur bussen steg Region Stockholms trafikregionråd Kristoffer Tamsons (M), Järfällas kommunstyrelseordförande Emma Feldman (M) och bussoperatören Nobina Sveriges operative chef Bram Lauwers. De höll varsitt anförande premiärdagen till ära.

 

Den 7 juli 2020 premiärvisades SL:s tekniskt avancerade elbuss, som ska sättas i trafik den 17 augusti i Barkarbystaden i Järfälla kommun. I pressvisningen den 7 juli på Nobinas bussdepå i Kallhäll medverkade SL:s styrelseordförande trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M), Järfällas kommunstyrelseordförande kommunalrådet Emma Feldman (M) och bussoperatören Nobina Sverige AB:s operative chef Bram Lauwers.

I Järfällas nya stora kommundel Barkarbystaden (f d flygflottiljen F 8) utvecklar SL (AB Storstockholms Lokaltrafik), Järfälla kommun och bussoperatören Nobina Sverige AB ett av världens modernaste kollektivtrafiksystem. Samarbetet omfattar bland annat "världens första självkörande bussar i reguljär linjetrafik" och nya digitala lösningar.

"SUPERBUSSEN"

Den "superbuss" som premiärvisades är en av fyra BRT-bussar som alltså från och med i höst ska trafikera sträckan Barkarby–Akalla tunnelbanestation (i nordvästra Stockholm). BRT är förkortningen för Bus Rapid Transit. BRT innebär busstrafik med hög turtäthet, stor passagerarkapacitet och ofta egna körfält. Det känns ungefär som att åka tunnelbanetåg med gummihjul på gatunivå.

BRT-bussarna prioriteras i alla signalkorsningar. Beräknad hastighet på vägen är 50 km/h.

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons från Region Stockholm (f d Stockholms Läns Landsting) framhöll att Stockholmsregionen nu blir först i Sverige med eldriven fullskalig BRT.

– I och runt den framväxande Barkarbystaden har vi hittat en unik samverkan mellan SL, Järfälla kommun och vår operatör Nobina. Denna innebär att vi gemensamt arbetar med stadsutveckling, infrastruktur, kollektivtrafik och ny teknik, sade Kristoffer Tamsons.

Om några år kommer elbussar även att trafikera Stockholms innerstad.

– Stockholmsöverenskommelsen, som för Järfällas del innebär att tunnelbanans blå linje förlängs till Barkarby tillsammans med ett åtagande från kommunens sida om att möjliggöra 14 000 nya bostäder och tusentals nya arbetstillfällen, står som utgångspunkt för hela utbyggnaden av Barkarbystaden. Det säger Järfällas kommunstyrelseordförande Emma Feldman i en kommentar.

BUSSOPERATÖREN NOBINA

Med en marknadsnärvaro i form av cirka 100 kontrakt med trafikhuvudmän, fördelade över 30 trafikområden i fyra länder (Sverige, Norge, Finland och Danmark), är Nobina Nordens ledande kollektivtrafikföretag med fokus på buss.

Nobinas bussflotta omfattar cirka 3 600 bussar. Antalet "påstigande resenärer uppgår till cirka 320 miljoner", enligt Nobinas årsredovisning 2018/2019.

Nobinas resa startade i bohuslänska Tanum den 23 juni 1911. Företaget har under årens lopp verkat under många namn: SJ Buss, SBC, Concordia Bus, Espoon Liikenne OY och Swebus. År 2009 bytte koncernen namn till Nobina.

Den 18 juni 2015 börsnoterades Nobina-koncernen på Nasdaq Stockholm.

Nobina Sverige AB:s verkställande direktör är Henrik Dagnäs.
Nobina Sverige AB:s styrelseordförande är Magnus Rosén.
Nobina AB (publ):s verkställande direktör är Magnus Rosén.
Nobina AB (publ):s styrelseordförande är Johan Bygge.

Kristoffer Tamsons, Emma Feldman och Bram Lauwers bjöd på en någorlunda coronaanpassad ceremoni med knogkontakt i samband med premiärvisningen av den nya SL-bussen (till höger). Till vänster i bakgrunden står en "vanlig" röd SL-buss.

Den 18 meter långa och sju miljoner kronor dyra BRT-bussen är tillverkad av fordonsföretaget BYD (Build Your Dreams) i Kina. Denna batteridrivna ledbuss ("dragspelsbuss") är utrustad med avancerad digital teknik. Bussen är märkt med "Zero emission" det vill säga "nollutsläpp". Batteripaketet ligger i busstaket och ger en körsträcka på 29 mil per laddning under gynnsamma förhållanden. Bussen körs dock som mest 19 mil innan den gör ett depåstopp för att ladda. Laddningen sker i Nobina Kallhälls bussdepå i Järfälla, där bussarna är stationerade.


VIDEO (61 sekunder). SL:s ordförande Kristoffer Tamsons visar i detta videoklipp på flera tekniska finesser i den nya bussen.

Kapaciteten i den nya SL-bussen uppges vara cirka 90 passagerare, vara 36 sittande. Inredningens färger går som synes i blått, grått och gult. I inredningen ingår bland annat infotainmentskyltar, uttag för usb-laddning och wifi.

Bussens förarplats är rikligt utrustad med digital teknik. Passagerarna kan betala färdavgiften via både appläsare och kortläsare (till höger).

Publicerat: 8 juli 2020.

 


ANNONS


 

Sommarens utställning med
skulpturer av Alice Aycock
på Kungliga Djurgården
är öppen dygnet runt

Det nästan sex meter höga konstverket "Hoop-La" av den amerikanska skulptören Alice Aycock är tillverkad i pulverlackerad aluminium och stål. Den finns att beskåda vid det södra brofästet till Folke Bernadottes bro. Fotograferat den 2 juni 2020.

Söndagen den 7 juni 2020 klockan 13 inviger Prins Daniel sommarens skulpturutställning på Kungliga Djurgården i Stockholm. Invigningen förrättas digitalt via Prinsessan Estelles Kulturstiftelses hemsida www.preks.se.

Prinsessans kulturstiftelse presenterar nu den amerikanska konstnären Alice Aycock. Sammanlagt sex monumentala skulpturer är installerade vid Djurgårdsbrunnsviken: Tre skulpturer vid Folke Bernadottes väg längs den norra stranden och tre på den södra sidan (varav två skulpturer vid brofästet till Folke Bernadottes bro och en uppe i Rosendals trädgård).

Utställningen visas under perioden 7 juni–27 september. Den är utomhus, öppen dygnet runt och kommer att vara bemannad klockan 11–16 alla dagar. Guidade visningar dagligen med start klockan 13 från informationskiosken vid bryggan nedanför Rosendals slott.

AUDIOGUIDE PÅ SVENSKA OCH ENGELSKA

En audioguide har producerats med inläsning av konstnären Alice Aycock själv. Det finns även en svensk version med skådespelerskan Lena Endre som inläsare.

Kungliga Djurgården besöks årligen av cirka 15 miljoner personer. Det ger skulpturutställningen längs Djurgårdsbrunnsviken en unik förutsättning att bli Sveriges mest välbesökta konstutställning. I tider av oro och ovisshet fyller utomhusutställningen en extra viktig funktion, framhåller Kulturstiftelsen.

Alla är välkomna att – med bibehållen social distansering och avgiftsfritt – ta del av Alice Aycocks första separatutställning i Skandinavien.

Alice Aycock, född 1946 i Harrisburg i USA, är bosatt och verksam i New York. Hon räknas som en kvinnlig pionjär inom segmentet Land Art och som en av världens mest betydande skulptörer. Hennes verk ingår i museisamlingar världen runt. Aycock är även känd för sina offentliga utsmyckningar, som bland annat är placerade på 14 universitet i USA.

Flera av de nu aktuella skulpturerna har tidigare visats längs Park Avenue i New York. Den gemensamma nämnaren för verken i utställningen på Kungliga Djurgården är rörelse och okontrollerbara krafter. Alice Aycock strävar efter att skapa visuella metaforer för vind- och vattenenergier. Hon inspireras av stormar och extrema naturfenomen. "Turbulence" är titeln på Alice Aycocks skulpturserie.

Stiftelsen har även producerat en utställningskatalog med text på både svenska och engelska.

– Vi hoppas att Alice Aycocks skulpturer kommer att upplevas som energigivande och stimulerande, för det är något vi kan behöva i denna turbulenta tid. Det säger Sara Sandström Nilsson, verksamhetsledare vid Prinsessan Estelles Kulturstiftelse, i ett pressuttalande.

PRINSESSAN ESTELLES KULTURSTIFTELSE

Prinsessan Estelles Kulturstiftelse bildades hösten 2019 på initiativ av Kronprinsessparet med syfte att främja kulturverksamhet i Sverige. Det finns "en kunglig tradition att stödja kulturlivet och en övertygelse om att konst och kultur är en nödvändighet för ett öppet och modernt samhälle". Stiftelsen finansieras av privata donationer.

Stiftelsens styrelse utgörs av H.K.H. Prins Daniel, Elin Annwall, verksamhetschef för Kronprinsessparets stiftelse, Lena Josefsson, ordförande Moderna Museets vänner, Staffan Larsson, ståthållare Kungl. Hovstaterna. Ordförande är Johan Ericsson.

Styrelsen biträds av ett konstnärligt råd bestående av Richard Julin, chef för Accelerator i Stockholm, Iris Müller-Westerman, chef för Moderna Museet i Malmö samt Lars Nittve, f d chef för Tate Modern i London, Moderna Museet i Stockholm och M+ i Hongkong.

Prinsessan Estelle, Hertiginna av Östergötland, föddes den 23 februari 2012 som första barn till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel. Prinsessan Estelle är i enlighet med 1979 års successionsordning den andra i tronföljden efter Kronprinsessan Victoria.

Konstnären Alice Aycocks skulptur "Devil Whirls" är konstruerad i pulverlackerad aluminium. Den ligger intill Folke Bernadottes väg (promenadvägen i bakgrunden) på norra sidan av Djurgårdsbrunnsviken. Fotograferat den 2 juni 2020.

Djurgårdsbrunnsviken fotograferad den 2 juni 2020 i riktning österut mot Djurgårdsbrunnsbron och Djurgårdsbrunnskanalen. I mitten på bilden ses den relativt nya Folke Bernadottes bro för fotgängare och cyklister. Till vänster Kaknästornet. I förgrunden en del av bryggan som ligger intill informationskiosken om skulpturutställningen och nedanför Rosendals slott. Folke Bernadottes bro invigdes den 17 september 2019. På samma plats har tidigare funnits två andra broar: Först Kung Karl XIV Johans pontonbro för att rida på med hästar sommartid under 1820–1840-talen. Sedan Stockholmsutställningens provisoriska gångbro mellan den 16 maj och 29 september 1930.

Publicerat: 4 juni 2020.

 


ANNONS


 

Coronaviruset kastade sin
skugga över Assar Lindbecks
90-årsseminarium i Aula Magna


VIDEO (112 sekunder). Seminarieledarna Anna Breman, vice riksbankschef, och John Hassler, professor i nationalekonomi, hälsade välkommen till före detta statsminister Carl Bildt (M), som medverkade i storbildsformat via länk på Assar Lindbecks 90-årsseminarium.

 

För att fira att den framstående nationalekonomen Assar Lindbeck fyllde 90 år den 26 januari 2020 arrangerades ett stort eftermiddagsseminarium den 10 mars 2020 i Stockholms universitets Aula Magna. Ämnet var "Akademisk forskning i allmänhetens tjänst". Det handlade om vilken roll forskare kan och bör spela i utformningen av ekonomisk politik.

Arrangörer var Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet (Institute for International Economic Studies, IIES) och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

De båda arrangörerna IIES och SNS meddelade en vecka före seminariet att de tar spridningen av coronaviruset covid-19 på stort allvar. De uppmanade därför förhandsanmälda som nyligen har varit i virusdrabbade områden eller i närheten av en smittorisk att inte delta i seminariet.

Resultatet blev att 190 förhandsanmälda personer avstod från att komma: 500 förhandsanmälningar blev således 310 närvarande deltagare.

En annan effekt av coronaviruset blev att den förutvarande statsministern Carl Bildt (M) inte tilläts närvara fysiskt i Aula Magna. I stället fick han medverka i storbildsformat via länk.

Nationalekonomen Assar Lindbeck har under hela sin akademiska karriär bidragit till samhällsdebatten om hur vi ska utforma den svenska ekonomiska politiken, framhåller arrangörerna. Han har också alltid poängterat att akademiker har en skyldighet att presentera sina forskningsresultat, men även att analysera olika politiska alternativ och att komma med egna förslag.

Ett lysande exempel på detta är, enligt arrangörerna, den så kallade Lindbeckkommissionen. Den presenterade efter endast tre månaders arbete på våren 1993 inte mindre än 113 reformförslag. Dessa fick stort genomslag i den politiska debatten.

Assar Lindbeck, född 1930 i Umeå, är professor emeritus i nationalekonomi. Han har varit verksam vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Assar Lindbeck är också verksam som konstnär.

Nyligen råkade han ut för en fallolycka med åtföljande fraktur, som försämrar hans rörelseförmåga och tar mycket av krafterna. Han fick hjälp av flera stöttande personer med att gå från scenen efter seminariet.

Assar Lindbeck är gift med Solveig Wikström. Paret bor vid Karlaplan i Stockholm. Hon är professor emerita med inriktning mot företagsstrategi och konsumtion vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.

Docent Jenny Madestam, Södertörns högskola, redogjorde för en analys om huruvida politiker lyssnar på forskare. Svaret (mätt i forskningsreferenser i partiernas valmanifest åren 2010 och 2018) är att lyssnandet minskar från en låg nivå till en ännu lägre nivå (andelen forskningsbegrepp i valmanifesten rör sig om promille).


Den tidigare gästprofessorn i journalistik vid JMK på Stockholms universitet och före detta VD:n för Utbildningsradion (UR) Erik Fichtelius tog i sitt anförande upp de hårda bud som gäller för publicering på DN Debatt: "Inget av innehållet får offentliggöras eller kommenteras i andra medier innan artikeln är publicerad i DN."

Seminariet leddes av professorn i nationalekonomi John Hassler (IIES) och vice riksbankschefen Anna Breman.

Själva programmet inleddes med Carl Bildt, som via länk höll ett anförande på temat "Varför tillsatte jag Lindbeckkommissionen och skulle jag gjort det igen?". Därefter talade Jenny Madestam, docent i statsvetenskap i förvaltningsakademin vid Södertörns högskola. Hennes ämne löd: "Lyssnar politikerna (fortfarande) på forskarna?".

"Forskningen – en bra researchavdelning för en reporter" var rubriken för Erik Fichtelius. Han är före detta Ekochef och Aktuelltreporter samt tvåfaldig vinnare av Stora Journalistpriset.

Efter kaffepausen talade Gabriel Urwitz om sin syn på "Forskningens bidrag till samhällsdebatten". Han är ordförande för Swedish House of Finance och ordförande för AB Segulah.

Det avslutande panelsamtalet med publikfrågor inleddes med att Assar Lindbecks tal lästes upp av hans hustru Solveig Wikström. I talet ser han tre globala ekonomiska kriser som särskilt troliga i framtiden: Miljökriser, finanskriser och migrationskriser. Allvarligast är migrationskriserna.

Assar Lindbeck orkade ändå själv framföra ett par inlägg i panelsamtalet. I samtalet på scenen medverkade även Torsten Persson, professor i nationalekonomi (IIES).

Hela seminariet spelades in av Sveriges Television (SVT).


VIDEO (76 sekunder). Den 90-årige Assar Lindbeck ses och hörs här i ett av sina få inlägg under det avslutande panelsamtalet på scenen under seminariet till hans ära. Övriga i videon är från vänster John Hassler, Anna Breman, Torsten Persson och delvis Gabriel Urwitz.


VIDEO (50 sekunder). Seminariets huvudperson Assar Lindbeck avtackades med en stor blombukett av John Hassler och en lång varm applåd av en 300-hövdad publik, som reste sig upp i bänkraderna för att hylla nestorn bland svenska nationalekonomer.


Publicerat: 14 mars 2020.

 


ANNONS


 

Stockholms Varjehanda recenserar:

Toppbetyg till Armémuseums
utställning om hemliga agenter


VIDEO (61 sekunder). Anna Fredholm, som tillsammans med Aron Erstorp har varit projektledare för utställningen "I rikets hemliga tjänst" på Armémuseum, presenterade utställningen under pressvisningen den 19 februari 2020.

 

Armémuseum i Stockholm öppnade den 20 februari 2020 specialutställningen "I rikets hemliga tjänst". Den ger viktig information om en riskfylld period i svensk historia. Utställningen pågår till och med den 31 maj 2022.

Den historiska bakgrunden till utställningen är följande: Den 1 september 1939 nås svenskarna av nyheten att Tyskland har angripit Polen. Storbritannien bildar allians med Frankrike och förklarar krig mot Tyskland. Andra världskriget är ett faktum, konstaterarar Armémuseum i sin utställning.

Sverige väljer att förklara sig neutralt till de krigförande länderna. Danmark, Norge och stora delar av Västeuropa ockuperas av tyska styrkor. Sovjetunionen angriper Finland och nära 70 000 finska barn evakueras till Sverige utan sina föräldrar. Sverige omringas av kriget.

Hela Sverige mobiliserar. Hundratusentals män kallas in till beredskapstjänstgöring. En omfattande organisation byggs upp för att inhämta underrättelser om krigets utveckling.

Astrid Lindgren arbetade under Andra världskriget på Postkontrollen inom den svenska allmänna säkerhetstjänsten. Där granskade hon framför allt utrikes post.

 

Den svenska underrättelsetjänsten under Andra världskriget bestod av två grenar under regeringen.

Den ena grenen var den militära underrättelsetjänsten som styrdes av Försvarsdepartementet under ledning av statsrådet Per Edvin Sköld (S).

Den andra grenen var den civila underrättelsetjänsten som styrdes av Socialdepartementet under ledning av statsrådet Gustav Möller (S). Hans närmaste medarbetare var statssekreteraren Tage Erlander (S), som senare var Sveriges statsminister under perioden 1946–1969.

Armémuseums utställning fokuserar i hög grad på den topphemliga militära C-byrån, som är en del av Försvarsstaben vilken lyder under Överbefälhavaren (ÖB).

Armémuseums uställning fokuserar även på den civila Allmänna Säkerhetstjänsten med Spaningsbyrån och Centralbyrån (där Telefonkontroll och Postkontroll ingår).

I Sverige bedrev Krigsmakten och Polismyndigheten underrättelseverksamhet på varsitt håll, men snubblade ibland på varandra i sina operationer. Särskilt intressanta personer (såväl svenska som utländska medborgare) skuggades, avlyssnades och infiltrerades.

Många kvinnor värvades som agenter till den svenska underrättelsetjänsten för att bidra med olika pusselbitar i informationsinhämtningen. En agent ska inte veta hur pusslet ser ut, bara lämna sin lilla del till helheten, framhåller utställningen.

"I rikets hemliga tjänst" berättar om en relativt okänd del av Sveriges 1900-talshistoria: Historien om de kvinnor som befann sig längst nere i underrättelsevärldens maktpyramid. Deras arbete krävde att de tog stora risker och många fick betala ett mycket högre pris än de hade räknat med.

Utställningen skildrar beredskapstidens Stockholm och speciellt tre kvinnors öden: De hemliga agenterna Karin Lannby, Erika Wendt och Jane Horney.

Den sistnämnda, Jane Horney, gick ett grymt öde tillmötes: På en båt på Kattegatt mördades hon 1945 av en dansk motståndsman och sänktes med tyngder ner i havsdjupet.

Om Karin Lannby kan som kuriosa nämnas att hon under en kort tid, 1940–1941, levde tillsammans med en något yngre man som hette Ingmar Bergman. Denne blev senare världsberömd film- och teaterregissör.

I en interaktiv karta visas alla viktiga platser: Svenska underrättelseverksamhetens alla lokaler, ambassaderna, fasadverksamheterna och restaurangerna som spelade en central roll.

På Dalagatan 46 med utsikt över Vasaparken i Stockholm bodde en kvinna vid namn Astrid Lindgren. På dagarna arbetade hon på Postkontrollen, som hade inrättats av den civila Allmänna Säkerhetstjänsten. Där granskade hon framför allt utrikes brev. Några år senare blev hon världsberömd som författare till Pippi Långstrump och andra barnböcker.

Den 8 maj 1945 tvingades Tyskland att kapitulera. Andra världskriget i Europa fick därmed ett slut. På andra håll i världen fortsatte kriget ytterligare en tid.

På den här interaktiva kartan på utställningen visas intressanta platser i beredskapstidens Stockholm under Andra världskriget.

 

Armémuseums specialutställning "I rikets hemliga tjänst" är en alldeles utmärkt redogörelse för en synnerligen intressant och viktig period i svensk historia. Den är välgjord och sevärd.

Det enda som stör mig i utställningen är det feministiska perspektivet. Det hade varit värdefullt att som balans även få exempel på män "som befann sig längst nere i underrättelsevärldens maktpyramid".

Ett extra plus för utställningen är "Spionmysteriet" för barn. Det går ut på att med hjälp av ledtrådar lista ut vem som är spion i ett hus på Mysteriegatan. Spionmysteriet passar barn från cirka åtta år med lite hjälp av en vuxen.

Mina barnbarn besökte utställningen efter öppningsdagen. De tyckte att utställningen var "Braaa! Och det var på riktigt."

Stockholms Varjehanda ger utställningen "I rikets hemliga tjänst" 5 stjärnor på skalan 1–5 i besöksvärde. Med andra ord: Toppnivå!

Det statliga Armémuseum skildrar Sveriges historia från 1500-talet till nutid med fokus på hur människor har påverkats av krig och konflikter. Museets samling består av över 100 000 föremål från medeltiden fram till nutid, inklusive en unik trofésamling från trettioåriga kriget. Till museet hör även ett arkiv och bibliotek. Armémuseum ligger på Riddargatan 13 och har fri entré. Till specialutställningen "I rikets hemliga tjänst" kostar inträdet dock 50 kronor för vuxna (från och med 20 år). Samtliga byggnader på Artillerigården (även gjutjärnsstaketet vid Riddargatan i förgrunden) är statliga byggnadsminnen. Museibyggnaden ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Bakom museibyggnaden ses en del av Hedvig Eleonora kyrkas tak. Fotograferat den 19 februari 2020.


Recensent: Mac Lennart Lindskog, Stockholms Varjehanda.
Publicerat: 23 februari 2020.

 


ANNONS


 

Web Service Award har utsett
Sveriges bästa webbplatser:
Vinnarna blev Hööks Hästsport,
Lantmäteriet, Länsförsäkringar
och Familjebostäder


VIDEO (66 sekunder). Pierre Du Rietz, VD och chefsanalytiker för arrangören Web Service Award AB (WSA), redogjorde för resultatet av Sveriges största webbplatsundersökning. Evenemanget ägde rum på Nalen i Stockholm den 29 januari och samlade 279 föranmälda deltagare.

 

20-årsjubilerande Web Service Award (WSA) har med hjälp av Sveriges internetanvändare korat årets bästa webbplatser. På WSA-dagen den 29 januari 2020 på Nalen i Stockholm korades 2019 års vinnare: Hööks Hästsport (i kategorin Kommersiellt), Lantmäteriet (Samhällsinformation), Länsförsäkringar (Mobilt) och Familjebostäder (Intranät).

Tävlingen utgår från Sveriges största webbplatsundersökning med svar från över 117 000 respondenter.

Web Service Award har sedan år 2000 undersökt vilka webbplatser Sveriges internetanvändare är mest nöjda med. En expertjury använder besökarnas omdömen för att sedan utse Sveriges bästa webbplatser.

– En övergripande trend för det gångna året är att användarna ställer allt högre krav på att hemsidor fungerar sömlöst på såväl dator som mobil. Data visar att användarna söker information på många olika sätt beroende på veckodag, tid på dygnet och hur mycket tid användarna spenderar på plattformen.

Det säger Web Service Awards VD Pierre Du Rietz och fortsätter:

– Användningssättet kan skilja sig drastiskt åt, vilket organisationer bör ta hänsyn till. Här ser vi att kraven höjts rejält från användare och de bästa organisationerna har också varit lyhörda för dessa digitala behov.

JURYNS MOTIVERINGAR

Hööks Hästsport, www.hooks.se, vinnare i kategorin Kommersiellt. Juryns motivering: Denna webbplats bryr sig om sin målgrupp och bjuder på massa nyttig information. Sajten är både tjusig och inspirerande. Det är imponerande att med ett sådant brett utbud kunna leda besökarna rätt. Användarvänligheten är i topp. Inte konstigt att besökarna återkommer till årets vinnare.

Lantmäteriet, www.lantmateriet.se, vinnare i kategorin Samhällsinformation. Juryns motivering: Det här är en inbjudande webbplats som utgår från att hjälpa besökaren. Sajten klarar av att balansera mycket data med ett klart och tydligt sätt att presentera informationen. Besökaren bjuds även på roliga aha-upplevelser.

Länsförsäkringar, mobilapp, vinnare i kategorin Mobilt. Juryns motivering: Mobilanvändarna blir allt mer kräsna och det gäller att hålla sig i framkant för att lyckas. Årets vinnare låter sig mätas och ständigt utmanas av kunderna. Att ge nytta på ett funktionellt och lättanvänt sätt är några av honnörsorden för vinnaren.

Familjebostäder, Porten, vinnare i kategorin Intranät. Juryns motivering: Det märks att detta intranät är byggt med medarbetarna i fokus. Här är användarvänligt och tydlighet i centrum. Intranätet är genomarbetat och bidrar till att stärka företagskulturen, öka engagemanget och uppmuntra till delaktighet.

Ett hederspris delades ut till Tetra Paks intranät Orbis för att ha det högsta Web Service Index (WSI) uppmätt för en internationell koncern sedan mätningarnas start.

Bästa förbättrare: Riksbyggen, mitt.riksbyggen.se (i kategorin Kommersiellt), Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se (Samhällsinformation), Folksam, Mina sidor (Mobilt) och Högskolan i Gävle (Intranät).

Juryn har i år bestått av Mamite Andersson, IT&Telekomföretagen, Matilda Nordfeldt, Sveriges Annonsörer, Tove Hanell, Stockholms Handelskammare, och Pierre Du Rietz, Web Service Award AB.

Web Service Award är ett undersökningsföretag som har specialiserat sig på undersökningar av intranät, webbplatser och mobilsajter. Sedan år 2000 genomförs Web Service Indexmätningar (WSI) som visar vad Sveriges internetanvändare anser om kvaliteten på svenska företags, myndigheters och organisationers webbsatsningar.


VIDEO (117 sekunder). Årets WSA-pris heter "En droppe solsken" och är en föraning om vårens ankomst, enligt konstnären Emilia Linderholm. I det här videoklippet från WSA-dagen den 29 januari på Nalen i Stockholm berättar hon om hur hon har skapat den gula glasdroppen. Verket är handblåst ihop med mästerblåsaren Micke Johansson från Örsjö. Det är sedan slipat på Bergdala glasbruk i Bergdala mitt i Glasriket i de småländska skogarna. Emilia Linderholm är även tavelmålare och sångerska. Hon har konstnärligt och artistiskt påbrå inte minst från föräldrarna Lena och Gösta Linderholm.

 

WSA-DAGENS INSLAG

WSA-dagen 2020 bestod av följande programpunkter:

Inledning av dagens moderator Martin Bondeman.

Hur mår Sveriges webbplatser och intranät? Pierre Du Rietz, chefsanalytiker och VD, Web Service Award.

Inte så jävla krångligt – texter för ton och interaktion. Jonas Söderström, UX-profil, författare, utbildare, konsult m m.

Målsättning & Metod för Danderyds webbplats och intranät. Susanna Abramowicz, central webbredaktör på Danderyds kommun.

Vikten av att ha en målstyrd resa! Ett nytt intranät för Högskolan i Gävle. Veronica Liljeroth, intranätansvarig på Högskolan i Gävle.

Jag älskar mina barn, mitt hem och min bil – det är därför jag älskar appen. Magnus Rimbark, designchef Länsförsäkringar.

Framtidens handel på nätet och i butik. Patrik Müller, E-handelsexpert på Nets.

Framtidens interaktiva gränssnitt. Emmy Hall, Tjänstedesigner på TietoEVRY.

Så utvecklar vi offentlig verksamhet med stöd av AI. Nader Svärd, CIO Tillväxtverket och driver AI-nätverket för myndigheter.

5G – Varför ska jag bry mig? Anna Martinkari, Head of Digital på Telia.

WSA-galan med utdelning av Web Service Award-priserna.

WSA-dagen arrangerades av Web Service Award AB. Här ses Richard Du Rietz (till höger), arbetande styrelseordförande och en av grundarna av företaget. Bredvid står sonen Pierre Du Rietz, VD och också en av företagets grundare. Längst till vänster, inom glas och ram, hänger Gustaf "Topsy" Lindblom. Under åren 1934–1960 var han legendarisk VD för det dåvarande danspalatset Nalen (ursprungligen National) på "Gata Regerings 74 där allting händer och mycket fötter" (som han formulerade adressen). Topsy Lindblom var även en framstående idrottsman: Tog OS-guld i tresteg i Stockholm 1912.


Publicerat: 1 februari 2020.

 


ANNONS


 

Nu är det beslutat: Stockholms stadsbibliotek byggs inte ut
– ska renoveras i fem år

Stockholms stadsbibliotek ligger vid korsningen av Sveavägen och Odengatan i stadsdelen Vasastaden. Till höger ses Odengatans backe upp till Odenplan. Stadsbiblioteket invigdes 1928 och ansågs då vara ett mycket modernt bibliotek. Arkitekten var Gunnar Asplund. Numera är biblioteket och de intilliggande basarerna i gatuplanet med hyresgästerna McDonald's, Office Depot, Falafelkungen och 7-Eleven i stort behov av renovering. Fotograferat den 17 december 2019 av Helena Lindskog.

 

I måndags, den 16 december 2019, beslutade den grönblåa majoriteten i Stockholms stads kommunfullmäktige att det eftersatta underhållet av Stadsbiblioteket ska åtgärdas under en femårsperiod. Den totala investeringen beräknas till 260 miljoner kronor.

– Inga större investeringar har gjorts på Stadsbiblioteket sedan 1980-talet. De åtgärder vi nu kommer att vidta är helt nödvändiga för att klara myndighetskraven. Det säger Stockholms stads bostads- och fastighetsborgarråd Dennis Wedin (M) i ett pressuttalande.

De tidigare alternativ som har utretts och som har avsett omfattande ombyggnad, utveckling och renovering har visat sig inte vara ekonomiskt hållbara. Därför har huvudstadens fastighetsnämnd och kulturnämnd i ett gemensamt genomförandebeslut föreslagit att fastigheten underhålls till en investeringsutgift om 260 miljoner kronor inklusive index.

Efter år 2025, då underhållsprojektet ska vara genomfört, tillkommer cirka fem miljoner kronor per år för att fastigheten ska fortsätta vara välskött.

Planerat underhåll inom femårsperioden avser:
Uppfyllande av myndighetskrav med ökad barnsäkerhet, förbättrad brandsäkerhet och tillgänglighet
Injustering av tekniska installationer
Utvändig renovering med översyn av bland annat dränering, tak och terrass
Översyn och åtgärder av vatten och avlopp.

De så kallade basarerna (butikerna i gatuplanet) med externa hyresgäster behöver tomställas och göras stomrena. Tekniska installationer behöver bytas. Hyresgästerna måste evakueras då underhållsåtgärderna är omfattande.

Föredragande borgarråd har varit Dennis Wedin (M) och kultur-, idrotts- och stadsmiljöborgarrådet Jonas Naddebo (C)

Fastighetsnämnden äger fastigheten Spelbomskan 16, som består av Stadsbiblioteket (Asplundhuset) och basarerna.

Stadsbiblioteket är en av stadens viktigaste byggnader och en populär kulturinstitution i hjärtat av Stockholm. Dessvärre har byggnaden alltför länge fått stå och förfalla, framhåller Stadsledningskontoret i sitt tjänsteutlåtande över november månads minoritetsåterremiss inför det slutgiltiga beslutet den 16 december.

Stockholms stadsbibliotek invigdes 1928. Det ansågs då vara ett mycket modernt bibliotek. Idag är biblioteket ett byggnadsminne med ett mycket stort bevarandevärde.

Oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S) framhöll i en reservation bland annat följande: "Att den borgerliga majoriteten nu föreslår att mer resurser ska användas för lokaler avsedda för detaljhandel och hamburgerrestaurang än för biblioteksverksamhet säger mycket om ambitionen för kulturpolitiken".


Publicerat: 18 december 2019.

 


ANNONS


 

Hearing hos Stockholms
Handelskammare om
morgondagens kollektivtrafik

Handelskammarens välbesökta hearing om framtidens kollektivtrafik hölls den 6 november klockan 10–12 i huvudkontorets ljusgård på Brunnsgatan 2 vid Engelbrektsplan i Stockholm.

 

Den regionala näringslivsorganisationen Stockholms Handelskammare arrangerade på förmiddagen den 6 november 2019 eventet "Morgondagens kollektivtrafik – en hearing om framtidens resande i Stockholmsregionen". Närmare 150 personer deltog i hearingen (utfrågningen) som hölls i Handelskammarens ljusgård i huvudkontoret på Brunnsgatan 2 i Stockholm.

Handelskammaren framhöll att under de kommande åtta åren beräknas Stockholmsregionens befolkning öka med över 300 000 personer. För att möta de nya invånarnas behov av resor genomförs satsningar på utbyggd kollektivtrafik, så som nya tunnelbanelinjer, spårförbindelser och vägar.

Samtidigt befinner sig kollektivtrafiken i ett tekniksprång: Autonoma system tar över från förarframförda fordon. Fossildrivna transporter ersätts med klimatsmarta alternativ.

De 11 talarna företrädde olika intressen. De fick nio minuter var för att presentera nuläge och framtidsplaner för sina trafikmedel och en minut för att svara på frågor, så det gick snabbt undan uppe på podiet under ledning av Handelskammarens näringspolitiske expert Carl Bergkvist.

Först ut var trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) från Regíon Stockholm. Därefter talade Claudia Olsson, VD för Stellar Capacity, Johan Oscarsson, VD för MTR Tunnelbanan, Daniel Mohlin, marknadschef för Nobina, Jurong Li, Nordenchef för Volvo Bussar, Desirée von Schéele Ressel, VD för Ressel Rederi, Torborg Chetkovich, Partner i CapMan Infra, Joel Järvinen, Nordenchef för Uber, Erik Bergqvist, VP Sales för Voi, Hans Arby, VD och grundare av UbiGo, samt avslutningsvis Jens Holm (V) ordförande för riksdagens trafikutskott.

Presentationen handlade om både stort och smått: Från miljardinvesteringar i infrastruktur till behovet av regn- och vindskydd vid bryggor för passagerare i den lokala färjetrafiken i Stockholm.

Hearingen kan sammanfattas med tre ord för morgondagens kollektivtrafik: Den blir elektrisk, uppkopplad och automatiserad.


VIDEO (161 sekunder). Stockholms Handelskammares näringspolitiske expert Carl Bergkvist ledde hearingen. Han välkomnade trafikregionrådet (tidigare trafiklandstingsrådet) Kristoffer Tamsons (M) som förste talare. Kristoffer Tamsons ansvarar för Region Stockholms trafiknämnd, AB SL, övergripande trafikfrågor och frågor som inte handläggs av andra regionråd inom Trafiknämnden. Det var den 1 januari 2019 som Stockholms läns landsting bytte namn till Region Stockholm och tog över det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen.


VIDEO (90 sekunder). Riksdagsledamoten och ordföranden i Riksdagens trafikutskott Jens Holm (V) betonade det nödvändiga i att resa klimatsmart i "en stad byggd för människor och inte för bilar".


Publicerat: 17 november 2019.

 


ANNONS


 

Solna har bästa företagsklimatet
för tolfte året i följd bland
Sveriges 290 kommuner

Sveriges bästa företagsklimat finns i Solna i Stockholms län. Det visar Svenskt Näringslivs nya ranking av företagsklimatet i Sveriges samtliga 290 kommuner för år 2019. Årets klättrare på rankinglistan är Malung-Sälen.

I topp på rankinglistan kommer således Solna (för tolfte gången i rad), i år följd av Höganäs och Staffanstorp i Skåne.

– Att Solna fortsätter att vinna är ett resultat av ett konsekvent förbättringsarbete från kommunens sida i kombination med goda förutsättningar. Det säger Christer Östlund, ansvarig för Kommunrelationer på organisationen Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande den 24 september.

Låg kommunalskatt, hög andel entreprenader, många företagare och att flertalet av kommunens invånare förvärvsarbetar är några framgångsfaktorer till att Solna ånyo har landets bästa företagsklimat.

90 000 personer på 10 000 arbetsplatser, en besöksnäring som växer, inte minst tack vare Friends Arena och Mall of Scandinavia, är några kännetecken.

Malung-Sälen i Dalarna är den kommun som har klättrat upp flest placeringar på rankinglistan, från plats 256 till plats 98.

– Företagen i Malung-Sälen vittnar om stora förbättringar från kommunens sida. De får snabb återkoppling när frågor dyker upp. Kommunen visar tydligt att den inser företagsklimatets betydelse.

På 290:e och därmed sista plats i årets kommunranking hamnar återigen Pajala i Norrbotten.

10 KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN BLAND SVERIGES 50 BÄSTA

Av kommunerna i Stockholms län kan nämnas att efter Solna kommer Sollentuna (på plats 5), Upplands Väsby (11), Danderyd (14), Upplands-Bro (16), Täby (18), Salem (32), Österåker (38), Nacka (45) och Sigtuna (47) bland rikets 50 bästa kommuner (i detta avseende).

Huvudstadskommunen Stockholm hamnar först på 111:e plats.

I årets enkät får 42 kommuner betyget "bra" i sammanfattande omdöme från sina företag. Det är rekordmånga och kan jämföras med 32 kommuner 2017.

– Ett viktigt syfte med rankingen är att lyfta de kommuner som lyckas väl och få dem att inspirera andra. Nu gör vi det lättare för kommuner med liknande förutsättningar att jämföra sig med varandra, säger Christer Östlund.

FÖRETAGSKLIMATET LOVORDAS MER AV POLITIKERNA ÄN AV FÖRETAGEN

I år skickades enkäten även till samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige. I de flesta kommunerna ger politikerna det lokala företagsklimatet ett bättre betyg än vad företagen gör.

Totalt svarade över 30 0000 företag på årets enkät, som genomfördes mellan januari och april 2019 av Demoskop på Svenskt Näringslivs uppdrag. Svarsfrekvensen från företagen blev 49 procent.

Sedan 2001 sammanställer Svenskt Näringsliv en årlig ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet med rankingen är att visa var i Sverige det är mest gynnsamt att starta och driva företag.

2019 års ranking utgörs till två tredjedelar av enkätsvar från 30 627 företagare. I den sista tredjedelen väger Svenskt Näringsliv även in statistiska faktorer från SCB och UC. På hemsidan www.foretagsklimat.se visas hela rankinglistan, både totalt och för de olika delfaktorerna över tid.

Publicerat: 27 september 2019.

 


ANNONS